Manillaskolan är en grundskola med långa och stolta anor. Skolan grundades redan 1809 av Pär Aron Borg, skapare av det svenska teckenalfabetet. Fram till hösten år 2013 låg skolan på södra Djurgården, men i dag finns man i helt nybyggda lokaler på den plats där Lärarhögskolans låg på Kungsholmen.
– Manillaskolan har gjort en fantastisk resa från att ha präglats av en omhändertagande kultur till att i dag vara en modern skola i framkant, säger skolans rektor Ann-Sofie Montelius.
Det är Specialpedagogiska skolmyndigheten som ansvarar för Manillaskolan och hit välkomnas elever från Stockholms, Uppsala och Gotlands län. Myndigheten driver också åtta andra specialskolor på andra håll i landet, varav fyra är för elever som är döva och hörselskadade.
Skolan är tvåspråkig och undervisningen sker dels i svenskt teckenspråk, dels i svenska.
– Teckenspråket är vårt gemensamma språk här, berättar Ann-Sofie.
Alla skolans lärare kan teckenspråk och har utöver vanlig lärarutbildning även speciallärarutbildning. Hela 60 procent av all personal är själva döva och många har även gått i Manillaskolan som barn.
Enligt Ann-Sofie är vuxentätheten hög med undervisningsgrupper som består av åtta till tio elever. Den individuella gruppens behov bestämmer hur många lärare och resurspersoner som knyts till den.
– Att arbeta på detta sätt är en nödvändighet för att vi ska kunna garantera våra elever den kunskapsutveckling som de har rätt till, förklarar hon.
Under hela sin karriär har Ann-Sofie intresserat sig för vad som driver en skola framåt och hur man får eleverna att utveckla sitt lärande. Förutom rektor har hon tidigare även arbetat som språklärare samt med utbildnings- och forskningsfrågor på utbildningsförvaltningen och på Skolverket
– Manillaskolan är inte bara en skola, utan även en plats för forskning i nära samverkan med bland annat Stockholms universitet, säger Ann-Sofie.
Skolan har deltagit i flera forskningsprojekt där lärarna bland annat lärt sig att det är på det egna sättet att undervisa som fokus ska ligga. Nyckeln till framgång är, enligt rektorn, att skruva på sin planering både pedagogiskt, didaktiskt och metodiskt, så att den passar elevernas behov och möjlighet till kunskapsutveckling.
På skolan går cirka 100 elever och man arbetar enligt läroplanen för specialskolan som är identisk med den ordinarie läroplanens mål och krav. Skillnaden är att eleverna läser ytterligare ett språk, teckenspråk, som de också undervisas på, samt att musik bytts ut mot drama. Elever som kan tillägna sig tal får viss språkundervisning i mindre grupp. Bland annat finns en sådan grupp för undervisning i engelska med elever som kan tillägna sig undervisning på tal.
– Språket, oavsett om det är teckenspråk eller svenska, är självklart i fokus hos oss och all undervisning utgår från ett läs- och skrivutvecklande perspektiv, förklarar Ann-Sofie.
Manillaskolan är välförsedd med modern IT och andra tekniska pedagogiska hjälpmedel. En IT-pedagog finns anställd på halvtid som stöd för både personal och elever.
– Vårt viktigaste uppdrag är att anpassa den pedagogiska, fysiska och sociala miljön i relation till barnens och elevernas lärande. Att utrusta oss med rätt sorts teknik och försäkra oss om att vi använder den så att den främjar våra elevers kunskapsutveckling är ett sätt för oss att uppfylla det åtagandet, säger Ann-Sofie.
Hon tillägger även att man hela tiden arbetar för främjandet av ”det aktiva klassrummet” där elevernas frågor fungerar som språngbräda.
Hela verksamheten utgår ifrån ett barnrättsperspektiv. Att alla elever ska utvecklas socialt och kunskapsmässigt efter bästa förmåga är skolans och de vuxnas ansvar. På Manillaskolan är just vuxenrollen något som ständigt diskuteras.
– Våra lärare utvärderar hela tiden sin undervisning för att vara säkra på att eleverna utvecklas och mår bra, säger Ann-Sofie.
Lärarna filmar hur de arbetar i klassrummet, med syftet att utveckla de egna metoderna. Elevernas lärande är i fokus och först och främst är det den egna metodiken som sätts under lupp.
I arbetslagen diskuteras värdegrund, vision och pedagogisk utveckling aktivt och kontinuerligt. Förändringsarbete ses som långsiktigt och hållbart, och det ska alltid finnas rum för analys och reflektion.
– Vi mäter oss mot speciella kvalitetsverktyg för att försäkra oss om att vårt arbete fungerar och att utvecklingen går åt rätt håll, säger Ann-Sofie.
Manillaskolans elevhälsoteam består av logoped, specialpedagog, skolsköterska, psykolog, läkare och kurator. Tillsammans arbetar de för att stötta både lärare och elever.
Det märks tydligt att Ann-Sofie Montelius är mycket stolt över Manillaskolan.
– Vi erbjuder en fantastisk utbildning med möjlighet till optimal kunskapsutveckling för alla våra elever. Här finns en samlad kompetens och en kvalitet som garanterar varje barn alla möjligheter inför framtiden, säger hon och förklarar att det är skolans fokus på kommunikation som är framgångsfaktorn framför andra.
– Att våra elever tillägnar sig både teckenspråk och svenska öppnar den akademiska världen för dem, säger hon.
Visionen inför framtiden har Ann-Sofie Montelius klar för sig.
– Vi ska vara det naturliga valet för elever som är döva och hörselskadade i vårt upptagningsområde, säger hon.
