Sedan starten har skolan satsat på att vara en kulturskola som avsätter ordentligt med tid åt drama, musik, bild och slöjd. Något som ger eleverna en säkerhet i uttryck och framförande.
– När jag började för tio år sedan kände vi ett behov av att definiera kulturprofilen, vad den innebar ytterligare, och kom fram till att det handlar om kreativa och estetiska lärprocesser, säger Randi Breili, matematik- och NO-lärare för årskurs 4–9 som just nu är matematiklärare för årskurs 8–9 och även handledare i det statliga matematiklyftet.
Att arbeta med estetiska läroprocesser och konkreta material skapar, till skillnad mot ett mer traditionellt lärande, bestående kunskaper.
– Långtidsminnet aktiveras i större grad. Genom sinnesupplevelser skapas beständiga intryck som du inte glömmer så lätt, säger Randi Breili.
Han är även förstelärare i matematik och har ett särskilt ansvar för att utveckla ämnet på Söderbaumska. Lärarna har utvecklats genom learning studies och haft besök av handledare från högskolan Dalarna för att slipa färdigheterna i utlärning.
– Vi samplanerar och spelar in lektioner som vi sedan tittar på och frågar oss om vi når fram till vad vi ville. Det har gett mycket, berättar Jeanette Chrisander, lärare i matematik och NO för årskurs 1–7.
Rent konkret kan en estetisk läro-process gå ut på att få skapa sitt eget presentationsmaterial kring ett ämne i stället för att skriva ett prov. Kunskaperna som samlas in inför det skriftliga provet har som bekant en tendens att falla bort en tid efter att provet är genomfört medan de kunskaper som har hängts upp på något består.
