Som kommunens äldsta skola firade Tyresö skola, en F–9-skola med nära 700 elever, i höstas sitt 60-årsjubileum. Annely Tärning, som är skolans rektor, har en bakgrund som lärare och lärarutbildare vid Lärarhögskolan i Stockholm.
– Jag tog mig an uppdraget som rektor med visionen om att allt vi gör här på skolan ska vara vetenskapligt underbyggt, förklarar hon och betonar hur skolan måste anpassa sig efter den syn på kunskap som råder i dag.
– Förr fokuserade man mer på konkreta ämneskunskaper medan man nu vill främja vissa förmågor hos eleverna, säger hon.
Det handlar bland annat om elevernas förmåga att analysera, jämföra, reflektera och dra slutsatser. För att lyckas med detta är det, enligt Annely, viktigt att lärare ges möjlighet att samtala om undervisningens innehåll. Och för att kunna göra det är man i full gång med att implementera ett ämnesövergripande arbetssätt på hela skolan.
Läsåret delas in i tre perioder med varsitt tema. Att man bestämt sig för tre perioder och inte fyra har ett uttalat syfte.
– All tid som eleverna tillbringar i skolan är viktig för deras kunskapsutveckling. Jag vill att arbetet ska pågå ända fram till avslutningsdagen och därför är det avgörande att perioderna inte avslutas i samband med terminsslut, förklarar Annely.
Individanpassad undervisning
Ytterligare ett sätt att ta tillvara på elevernas skoltid är att starta undervisningen samma dag som eleverna ropas upp efter det tio veckor långa sommarlovet.
– Hos oss är uppropsdagen en skoldag som alla andra och vi använder den för att hjälpa eleverna att byta frekvens från ledighet till arbete. Att vi tar den på allvar är ett sätt för oss att visa att skolan är viktig, säger Annely.
Resultaten på de prov i svenska, engelska och matematik som eleverna gör under den första skoldagen används sedan som utgångspunkt för planeringen av den fortsatta undervisningen.
– Skolan i dag är en skola för var och en, mer än en skola för alla som det var förr. Det betyder att vi måste individanpassa undervisningen och basera den på den enskilda elevens behov, säger Annely.
Av den anledningen arbetar man medvetet och strukturerat för att undersöka de specifika förutsättningar som eleverna har för att kunna utveckla de förmågor som skolan kräver.
– Var sjätte vecka träffas ett lärarteam, jag och elevhälsan i ett möte där vi samtalar om vilka behov som finns hos den elevgrupp som respektive lärare ansvarar för. Lärarna lyfter enskilda elever och jag beslutar om vilka åtgärder som ska sättas in för att hjälpa dem, berättar Annely.
Tillsammans med en specialpedagog formuleras sedan en åtgärdsplan för de elever som i sex veckor ska få anpassat stöd.
– Efter sex veckor utvärderar vi stödet och beslutar hur vi ska gå vidare baserat på resultatet av utvärderingen, säger Annely.
Varje lärarteam har tillgång till en resurspedagog som hjälper och stöttar lärarna med fokus på elevernas sociala situation – något som bland annat gör det möjligt för lärarna att ägna mer tid åt elevernas kunskapsutveckling.
Eget kunskapsansvar höjer motivationen
Tyresö skola har inga hemmasittande elever. Här låter man i stället elever som ligger i riskzonen för det arbeta på veckobeting, då läraren planerar in uppgifter och krav som eleverna sedan har frihet att arbeta med när det passar dem.
– Forskning visar att detta är ett sätt att arbeta på som passar elever med neuropsykiatriska funktionshinder mycket bra, berättar Annely.
Två eftermiddagar i veckan finns lärare på plats för att ge extra studiestöd åt de elever som önskar. Ingen elev får lämnas ensam med arbetsuppgifter som de inte hinner med eller på annat sätt har svårt att lyckas med.
För att uppmuntra kollektiv lärandet hos skolans pedagoger har Annely efter önskemål från lärare infört ett system där man besöker varandras klassrum.
– Utifrån bestämda frågeställningar lyssnar och iakttar de i sina kollegors klassrum och samtalar sedan kring de observationer de gjort, förklarar hon.
Några av de mäktigaste underutnyttjande strategier som finns, när det gäller all utbildning, består enligt Annely i medveten användning av lagarbete – kollegialt och kollektivt lärande.
– Därför är det oerhört viktigt att få till effektiva team på hela skolan. Att arbeta ämnesövergripande, vara bra på att ge feedback samt arbetet med Läslyftet ger goda förutsättningar för att åstadkomma just detta.
Annely drömmer om en mer flexibel skola där eleverna får lära sig att ta ett större ansvar för sitt lärande. Redan i dag arbetar eleverna i den riktningen genom att en dag i månaden arbeta med vad de anser sig ha behov av. Något som kräver att de i samspel med lärarna reflekterar över var de befinner sig kunskapsmässigt. Dessutom erbjuder skolan pulsträning för alla elever innan skolan startar samt fri frukost för alla som vill.
– Jag tänker mig att vi i framtiden kan utveckla detta ytterligare. Elever som är medvetna om hur de ligger till kunskapsmässigt kan planera sin egen arbetsvecka. Alla måste inte gå på samma lektioner eller redovisa sina kunskaper på samma sätt, säger Annely.
Eleverna leder också sina egna utvecklingssamtal och genomför dessa i närvaro av lärare och vårdnadshavare, vilket bidrar att eleverna själva blir delaktiga i tillägnandet av kunskap.
Annely berättar vidare att det är bevisat att ett sådant sätt att arbeta höjer elevernas motivation och hjälper dem att inse att det egna lärandet är deras angelägenhet.
– Förmågan att planera och tänka kring det egna lärandet är förmågor som krävs för att klara gymnasiet, avslutar hon.
