Höjer ribban för svensk skola

– Ingen av oss som arbetar här har som mål att tjäna så mycket pengar som möjligt. Vi vill i stället känna att vi gör skillnad, säger Anne-Christine Svahn, rektor på Heldagsskolan Rullen.

När hon och kollegan Lena först initierade idén om en särskola som pågick under hela dagen var det 80-tal och idén var kontroversiell.

– Men vi var övertygade om att det behövdes mer tid för eleverna. De barn som går hos oss har så stora behov att vi inte hinner med mer än den rena omvårdnaden under skoltimmarna. Men det var många som inte höll med oss till en början, berättar hon.

I dag har heldagsverksamhet blivit standard och fritidsverksamhetens lärandeuppdrag finns med i den nya läroplanen.

Rullen är en fristående särskola som tar emot barn från förskoleklass ända upp till gymnasiet. Undervisningen bedrivs i ämnesområden, vilket innebär att alla elever som går på skolan är förståndshandikappade på låg eller måttlig nivå. Här finns i dag 15–18 elever och ungefär lika många anställda. Klasserna delas in efter behov och intresse snarare än ålder, men man arbetar också i tvärgrupper, för det mesta utifrån olika teman.

Eleverna besöker badhuset och stallet varje vecka och det finns också en sjukgymnast tillgänglig i skolan.

– Ur vårdnadshavarens perspektiv är ofta kommunikationen och motoriken det viktigaste. Rullen tar, förutom kommunikation och motorik, uppdraget att arbeta med normer och värden på stort allvar eftersom vi anser och fakta visar att det är avgörande för allt lärande och ett framtida deltagande i samhället, berättar Anne-Christine.

Rullen har också en egen fritidsverksamhet, som har öppet innan och efter skoldagen samt under lov. Här bygger man vidare på skolverksamheten, men ägnar sig åt andra aktiviteter som lek, sport, experiment, musik och att lära sig mer om natur, växter och djur.

– All skolverksamhet har i uppdrag att skapa meningsfulla sammanhang för barnen. Det är något som vi på särskolan är experter på, förklarar Anne-Christine och påpekar att övrig skola skulle kunna inspireras mycket av det arbete man utför här.

Framgång med ny metod

Rullens elever kommer främst från Stockholmsområdet, men det goda ryktet har faktiskt sträckt sig även utanför Sveriges gränser. Anne-Christine berättar stolt om en familj som flyttat hit från Belgien för att barnet ska få gå i skola här.

Man har profilerat sig kring en alternativ kommunikationsmodell som syftar till att fungera som stöd för talspråk. Metoden heter PODD(Pragmatiskt Organiserade Dynamiska Displayer) och ska fungera för individer både som helt saknar talförmåga och som kan prata men saknar tillräcklig kommunikationsförmåga.

– För våra elever handlar det om att kunna kommunicera med den man vill, när man vill, men metoden fungerar också för den som till exempel behöver hjälp att ge struktur till vardagens olika moment, förklarar hon.

PODD skapades av den australiensiska logopeden Gayle Porter. Utgångspunkten är en bok med bilder, vilka utgör underlaget för kommunikationen. Materialet ser vid första anblick enkelt ut – men resultaten är fantastiska enligt Anne-Christine.

– Jag ryser varje gång jag pratar om det här. Vi har provat många alternativ tidigare, men det som är unikt för PODD är att barnet utvecklar ett faktiskt språk. De kan förmedla mer än bara ja och nej, eller om de är glada eller ledsna – de kan kommunicera nyanserat.

Sedan arbetet med PODD påbörjades har man på Rullen kunnat ha utvecklingssamtal, klassråd och utvärderingar. Något som aldrig tidigare varit möjligt. Dessutom kan man nu ta reda på vad barnen tycker om skolan och hur de trivs, ett underlag som är mycket värdefullt för den fortsatta verksamhetsutvecklingen.

– Vi har graderat innehållet i boken och frågar alla elever en gång i månaden vad de tycker om skolan och hur de trivs. Just nu ligger vi på 86,8 nöjdhet av maximalt 100. Vi tar med oss elevernas tankar och önskemål i arbetet framåt, säger rektorn entusiastiskt.

Prisat arbete

Just verksamhetsutveckling är ett viktigt fokus för Rullen. Sedan man blev fristående har ett omfattande arbete gjorts, vilket resulterat i bland annat kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola 2015. Priset delas ut av SIQ, Institutet för Kvalitetsutveckling, och går till skolor som har kommit långt i sitt kvalitetsarbete.

Utmärkelserna har motiverat arbetslaget att komma ännu längre i sin utveckling, menar Anne-Christine.

– Vår arbetsmodell gör oss till ett föredöme, inte bara för särskolan, utan för svensk skola i sin helhet.

Det grundliga arbetet med verksamheten har gjort det tydligt att särskolan har fler likheter än skillnader med den traditionella skolformen-

– Målet för all skolverksamhet är detsamma – vi ska se till att det kommer ut en individ som utifrån sina villkor kan delta i samhället. Vi känner oss modigare nu än någonsin och vill fortsätta att utmanas och utvecklas tillsammans med våra elever!