165043 GS4
165043 GS3
165043 GS2
165043 GS1
165043 GS4
165043 GS3
165043 GS2
165043 GS1

Pedagogiska utmaningar som gett resultat

Bland eleverna på Gläntanskolan i Helsingborg finns 33 olika modersmål representerade. Hit kom under våren många nyanlända barn som i en del fall hade en väldigt begränsad utbildningsbakgrund. Arbetet som skolan lägger ner för att hjälpa dessa elever är imponerande och den välkomnande och samarbetsvänliga stämningen har lett till fantastiska framsteg på kort tid.

När Skolinspektionen genomförde en kvalitetsgranskning om mottagandet av nyanlända elever var Helsingborgs kommun referenskommun. I denna pilotstudie ingick Gläntanskolan som en av skolorna. Denna kartläggning har varit nödvändig, då åldersspannet och kunskapsnivåerna hos dessa barn är stort.


– Då vissa barn till och med är analfabeter är denna process både spännande och utmanande som vi ser stora vinster med, både för oss vuxna och för eleverna på skolan, säger Ulrica Ekstrand, rektor på skolan. 


Biträdande rektor Daniel Erlandsson instämmer och betonar att arbetet till stor del handlar om integration där alla elever ska känna sig inkluderade. 


– För att hjälpa våra nya elever att hitta kamrater har vi överlåtit en del av uppgifterna åt våra gamla elever som tagit hand om de nya barnen på ett imponerande sätt, berättar han. 


Både Ulrica och Daniel lyfter även fram skolans lärare som har gjort ett fantastiskt arbete och lyckats individanpassa undervisningen trots bristen på färdigt material. 


Enligt Tina Persson, ämneslärare i SO och svenska på mellanstadiet, gäller det att vara lite uppfinningsrik i klassrummet.  


– Till exempel försöker jag att bryta ner SO-undervisningen till ett enklare språk och använder mig mycket av bilder. Dessutom har jag en kollega som pratar arabiska som hjälper till att översätta. Det fungerar bra, de nyanlända arbetar parallellt med de andra barnen och har gjort fantastiska framsteg på kort tid, säger hon och tillägger: 


– Men jag är helt beroende av mina kollegor och den generösa stämning som vi har här på skolan. 


Carolina Garphorn, verksam i förskoleklass, instämmer och medger att hennes sexåringar nog har lättast att lära sig nytt. 


– De har en otrolig inlärningsförmåga, lär sig av våra kroppsspråk där vi hela tiden måste vara väldigt tydliga. Vi använder också bildstöd, men vi märker att de snabbt förstår vad vi säger och själva kan göra sig förstådda. 


– Sedan har vi lärare ett väldigt bra arbetsklimat där vi träffas ofta och pratar med varandra, säger hon. 


För att ge stöd åt både lärare och elever finns det tillgång till studiehandledare, socialpedagog och en kurator som arbetar 75 procent. Något som många upplever som en ovärderlig hjälp, enligt Ulrica.


– Dessutom har vi två vuxna aktivitetsvärdar vars uppgift är att ordna rastaktiviteter för att stödja lek och minimera konflikter och kränkningar, berättar hon. 


Som rektor har hon höga förväntningar på både sig själv, sina kollegor och på barnen. Alla ska arbeta tillsammans för att eleverna ska få en framtid där de känner sig trygga och fria att välja hur de vill leva. 


– Vi måste hela tiden vara lyhörda för hur våra elever mår och anpassa våra metoder efter deras dagsform, förklarar hon. 

2016-10-17
Dela artikel
banner image

Sponsrade artiklar

Artiklar publicerade på webbplatsen som inte är märkta redaktionellt är betalda samarbeten.

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Enterprise Magazine använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.

Cookies