Står upp för de svaga i samhället

Livet kan förändras på ett ögonblick. En oaktsam handling kan innebära en dom och därefter ett fängelsestraff.

Men det kan även vara fortsatt tufft för en hel del män som kommer ut i samhället igen efter avtjänat straff. Ofta får de inte träffa sina barn på grund av att barnens mamma anskaffat ett besöksförbud för pappan.

I regel gäller dessa förbud endast för besök till kvinnan, medan barnen har rätt att träffa sin pappa trots kvinnans motvilja. Det är just detta som advokaten Helena Kalliomäki på, egna advokatbyrån Ius Civile, främst arbetar med.

I dessa fall är det ofta mannen som är den svaga parten, och Helena Kalliomäkis uppdrag är att företräda dessa män och återförena dem med sina barn.

– Det handlar också mycket om barnens rättigheter som jag också strider för. Barnen har helt enkelt rätt till att få träffa sina pappor, säger Helena Kalliomäki.

Hon exemplifierar med ett fall som hon drev hela vägen till Högsta Domstolen. Mannen i målet var förbjuden att besöka kvinnan, men inte deras gemensamma barn. Helena Kalliomäki stred för mannens rätt och slutligen gick HD på denna linje och upphävde besöksförbudet eftersom kvinnan använde det som ett hinder för umgänge.

– Kvinnan satte sig emellertid på tvären och vägrade samarbeta för att barnet skulle få träffa sin pappa. Men när barnet fyllde 18 år kunde far och son äntligen förenas och de har umgåtts sedan dess.

Även om situationen ofta är svår för papporna ser Helena Kalliomäki trots allt en ljusning jämfört med tidigare.

– Männen får sina röster hörda mer nu än för bara sju åtta år sedan. Då var det alltid bara mammans linje som gällde. Det är en stor brist att vi inte har en lagstiftning som sätter press på mamman i sådana fall.

Ett annat område där Helena Kalliomäki verkar för samhällets svaga är i så kallade LVU-mål. LVU står för lagen om vård av unga, vilket innebär att Socialtjänsten direkt kan gå in och omplacera ett barn som far illa.

Men Helena Kalliomäki tycker att LVU i vissa fall används alldeles för ofta. Även om Socialtjänsten bara vill göra en utredning och verka för barnets bästa kan det, enligt henne, ta flera månader innan barnet får återvända hem till sina föräldrar.

I många fall företräder hon utländska familjer som inte förstår vad som händer när deras barn helt plötsligt tas ifrån dem.

– Det räcker att en förskola gör en anmälning om att de sett blåmärken så kommer Socialtjänsten direkt, säger Helena Kalliomäki.

Advokatbyrån Ius Civile är baserad Slagsta i Stockholm, men Helena Kalliomäki har klienter över hela Sverige. Tack vare sin finska bakgrund arbetar hon även en del på andra sidan Östersjön då advokater får lov att arbeta i flera olika länder inom EU.

Förutom i Stockholmsområdet och på andra sidan gränsen kommer de flesta av hennes klienter från de norra delarna av Sverige. I synnerhet från Kiruna och Luleå. Men även söder om huvudstaden finns det de som kontaktar Ius Civile.

I de flesta mål Helena företräder krävs det endast att hon reser till respektive ort under själva huvudförhandlingen. Övriga förhandlingar kan skötas via videolänk då hon tar sig till en närbelägen tingsrätt och sitter i ett videorum.

Ius Civiles latinska betydelse är något som genomsyrar hela verksamheten. Helena Kalliomäki berättar att hon många gånger gör mer än vad som är förväntat av henne som advokat. Hon kräver inte heller någon förskottsbetalning från sina klienter, vilket annars är vanligt inom advokatbranschen.

– Jag jobbar många gånger med människor som har det svårt ekonomiskt. Det kan till exempel vara kvinnor som ofta är i en utsatt situation när ett äktenskap ska upplösas, berättar Helena Kalliomäki.

Det kan låta fint att stå upp för de svagas rätt, speciellt från en advokat som har en bra utbildning och ett bra jobb. Men är det någon som vet hur det är att vara utsatt är det Helena Kalliomäki. Hon kom till Sverige för runt 35 år sedan efter ha levt ett tufft liv i ett litet finskt samhälle nära den ryska gränsen.
Helena låg knappast på latsidan när hon kom, utan gick till Arbetsförmedlingen och fick hjälp med att börja läsa svenska. Vid sidan om jobbade hon som byggstäderska. Sedan läste hon in ekonomiprogrammet via Komvux och startade därefter en egen redovisningsbyrå.

Efter ett par år ville hon testa något nytt och sökte in på juristlinjen vid Stockholms Universitet. Men mattebetyget var inte det bästa och Helena fick avslag på sin ansökan.

Drömmen tog inte slut och efter ännu en tid på Komvux kom hon så småningom in på juristlinjen, startade en juristbyrå och blev advokat år 2010. Nu står hon alltså upp för människorna som inte kunnat göra samma resa som Helena själv.

– Jag gör allt som står i min makt för att min klient ska få sin rätt!