Med en bakgrund som lärare och specialpedagog är Astrid Kratz, rektor för ESS-gymnasiet, van vid att anpassa skolans organisation och struktur för att fler elever ska nå kunskapsmålen.
– Jag har alltid varit intresserad av hur elever lär sig och hur man kan anpassa sin undervisning för att nå så många så möjligt, säger hon.
Astrid Kratz har alltid varit av den uppfattningen att elever med särskilda behov ska få stöd i det ordinarie klassrummet, och numera visar forskning mycket riktigt att inkludering (som synsättet kallas) utgör det mest effektiva sättet att lära för elever med särskilda behov. Även elever utan behov av anpassad undervisning vinner på att läraren anpassar sina metoder med hänsyn till barnen som har det svårt.
– Ytterligare en sak som jag drivit genom alla år är att de mest utbildade lärarna ska ansvara för den här elevgruppen, förklarar Astrid.
ESS-gymnasiet är en kommunal gymnasieskola med program anpassade för elever som av olika anledningar gått ut grundskolan utan fullständiga betyg.
– Det kan handla om att man har en neuropsykiatrisk diagnos, att man har skolkat mycket eller att man är nyanländ till Sverige utan att ha gått i skolan i sitt hemland, berättar Astrid.
För dessa elever finns tre olika program – en preparandutbildning, ett individuellt alternativ och programmet Språkintroduktion. Vilket de placeras i avgörs med hjälp av information från tidigare skolgång samt intervjuer med de enskilda eleverna.
Preparandutbildningen är till för de elever som vill och kan klara av att läsa in gymnasiebehörighet under högst ett läsår. Det kan handla om ett eller flera betyg som behöver kompletteras innan eleverna kan gå vidare till ett nationellt program.
Det individuella alternativet vänder sig till elever som saknar gymnasiebehörighet. Här är det vanligt att det tar längre tid för ungdomarna att läsa in grundskolans kurser. Inom det individuella alternativet är ofta stödbehovet stort och man arbetar strukturerat och med individanpassade åtgärder.
Språkintroduktionen slutligen vänder sig till elever med svenska som andraspråk. Många av ungdomarna som går språkintroduktionen har en liten eller ingen skolbakgrund alls och det är inte ovanligt att de är analfabeter. Man arbetar språkutvecklande och samhällstillvänt. Även här använder man sig av individuella studieplaner anpassade efter de enskilda elevernas förkunskaper och eventuella behov av specialpedagogiskt stöd.
– I fem år har vi även haft ett högskoleförberedande samhällsvetenskapligt program med två inriktningar, beteendevetenskap respektive samhällskunskap, berättar Astrid.
Man valde att starta det nationella programmet då man märkte att många av skolans tidigare elever inte klarade av att gå i vanligt gymnasium. Till exempel kan de i vissa fall ha social fobi eller sakna förmågan att ta tillräckligt mycket egenansvar.
– Ytterligare en stor fördel med att vi har ett nationellt program på skolan är att de elever som läser preparandutbildningen kan läsa det nationella samtidigt. Det kanske bara är ett eller två ämnen som de behöver ta igen inom ramen för preparandutbildningen så det brukar gå alldeles utmärkt att klara båda delarna, berättar Astrid.
ESS-gymnasiet har hög lärartäthet. Här är alla lärare därtill behöriga och många har specialistkompetens. De assistenter som arbetar på skolan har minst ett års utbildning. Skoldagarna är strukturerade och ser för det mesta likadana ut.
Stora insatser har gjorts för att skapa en så lugn och tyst lärmiljö som möjligt. Alla elever har varsin dator och man använder ofta olika appar och andra digitala hjälpmedel i undervisningen.
Eleverna får sällan läxor eftersom många lägger all kraft på att klara av skoldagen och då har läxor ingen pedagogisk funktion.
I flera grupper arbetar man enligt en pedagogisk modell kallad TÄD – Tematiskt Ämnesövergripande Duolärarskap.
– Enligt modellen arbetar två ämneslärare tillsammans och integrerar sina ämnen för att effektivisera och undvika att belasta eleverna i onödan, förklarar Astrid.
Svenskläraren kan i stället för att ge eleverna egna skrivuppgifter använda de texter som eleverna skrivit i samhällskunskap för bedömning av språkliga färdigheter.
ESS-gymnasiet är även ansvarigt för de elever i Stockholm som av olika anledningar är inlagda på sjukhus.
– Dessa elever har nödvändigtvis inte särskilda behov utan för dem handlar det ofta om att de på grund av sin sjukdom inte kan gå i skolan under långa perioder, förklarar Astrid.
På skolan arbetar ett stort elevvårdsteam. Fyra kuratorer, en psykolog, en skolsköterska och ett antal specialpedagoger arbetar i nära samverkan med undervisande lärare.
– Vi arbetar helt enkelt samlat kring elevens hela situation för att hjälpa dem på bästa sätt.
