Text & foto: Gustaf Andersson
Hannes Sjöblad ser ut som vilken avslappnad kontorskille som helst i rutig skjorta, blåjeans och sneakers. Men det stora leendet och den yviga kalufsen döljer något mer. Som techaktivist, biohackare och uppskattad föreläsare på internationell nivå ser han det som sin uppgift att ifrågasätta saker som vi tar för givna. Dessutom får han många ögonbryn att höjas när han, inför fulla salar världen över, pratar om hur tekniken kan ge oss nya fysiska förmågor och att vi bör utveckla våra kognitiva förmågor.
Vi befinner oss på Epicenter mitt i Stockholm city – ett innovationshus där startups kan utveckla sina idéer i en inspirerande miljö. Och som spindel i detta kreativa kluster sitter Hannes Sjöblad, med den iögonfallande titeln Chief Disruption Officer. Kortfattat utforskar han teknikens framkant och fyller de
5 000 kvadratmeter stora lokalerna med spännande innehåll.
I ett högt svart skåp med glasdörrar, som står bakom oss i den loungeliknande lokal vi satt oss i, samlar han alla ”gadgets” – nya teknikprylar – som vem som helst i huset kan låna och testa.
Och just att testa är viktigt, menar Hannes som andas och lever för ny teknik.
– Det kommer hela tiden nya gadgets och appar. Många är värdelösa men en del är världsförändrande. För att avgöra vilket räcker det inte att bara läsa om dem – man måste prova, säger han och medger att han själv är som en försökskanin av allt som han plockar in.
Många menar att det är omöjligt förutspå framtiden. Gissar man rätt har man bara tur. Men Hannes anser sig vara bra på att förutspå trender.
– Det finns fungerande metoder för detta. All innovation börjar någonstans, den uppstår inte ur intet. Hittar du till exempel en startup som gör en bra grej och du ser att den fungerar kan du med hyfsad sannolikhet räkna med att den kommer att nå framgång, säger han och tillägger:
– Den teknik som fascinerar mig är den som inte fungerar så bra ännu, men som kan slå i morgon. Det som redan finns på hyllorna i en teknikbutik är ointressant, eftersom det redan har bevisat sitt värde.
När Hannes blickar in i kristallkulan ser han exempelvis att sakernas internet kommer att leda till en ökad personalisering av alla typer av teknikburna upplevelser.
– När man sätter sig i en bil anpassas ratten, sätet och speglar sig efter ens personliga mått. När man kliver in i ett hotellrum justeras klimat, musik och medieutbud automatiskt utifrån individens önskemål.
En annan kraftfull utveckling är återkomsten och det stora genombrottet för VR – Virtual Reality. Många stora teknikbolag säljer just nu VR-enheter som smör, och 2016 är enligt Hannes året då VR blir en ny kanal för konsumenttjänster.
– Innan årets slut kommer det att finnas en global användarbas på uppemot 100 miljoner människor som tillbringar åtminstone några timmar per dag i virtuella miljöer. Jag tror att vi kommer att se en snarlik utveckling för VR som vi såg för internet på 90-talet. Om några år kommer vi att titta tillbaka på vårt ”platta” internet och skratta åt det.
VR är i dag framför allt en plattform för underhållning, driven av spel-, och vuxenindustrin. Men Hannes ser betydligt fler användningsområden. Ett är att gå på bostadsvisningar i VR, där du kan gå omkring i och uppleva den bostad som du är intresserad av.
– Sedan kommer tjänsterna däri. När du tittar på ett bostadsobjekt i VR kan du med ett klick få direktkontakt med din bankman för att diskutera lånevillkor och budgivning. Det är som att du har med dig bankman på alla visningar du går på. Eller prova hur objektet skulle te sig med andra tapeter eller med ett ombyggt kök.
Hannes tror också att event- och konferensbranschen kommer att utmanas grundligt av VR.
– I stället för att ha 200 personer samlade i en fysisk salong, kan du ha 20 000 som tittar live. Tänk dig en stor konsert där du samtidigt tittar, lyssnar och deltar i snacket i chatten.
Det perspektiv som fascinerar Hannes mest inom teknikutveckling är hur den påverkar oss och våra kroppar. Han är en flitigt anlitad inspirationsföreläsare på techkonferenser världen över för att tala om just detta, inte sällan med utgångspunkt i det NFC-chip han för ett par år sedan opererade in i sin vänstra hand. Med chippet kan han låsa upp sin telefon och öppna porten till arbetsplatsen. Och enligt Hannes är det nyckeln till sakernas internet.
– Vad tänker folk på när de hör ”internet of things”? Jo, övervakningskameror eller smarta funktioner i kylskåpet och bilen. Men sakernas internet kryper också inpå våra kroppar.
Inopererade hörlurar i öronen, en antenn från bakhuvudet eller ett USB-minne i fingret låter som science fiction, men är bara exempel på vad olika så kallade ”biohackare” eller ”grinders” runtom i världen skaffat sig. Detta är enligt Hannes början på en dramatisk transformation.
– Centralt för oss biohackare är rätten att göra vad du vill med din kropp. Vill du ha en antenn som sticker upp från skallen är det din fulla rätt. Lika högt hävdar vi rätten att säga nej till alla former av externa påtryckningar för kroppsmodifikation – ta den hypotetiska tanken att någon myndighet skulle få för sig att chip-implantera folk som har skulder hos kronofogden. Då är jag den förste att stå på barrikaderna mot detta.
Sakernas internet(”The Internet of Things”) är vardagsföremål som maskiner, fordon, kläder och hushållsapparater med inbyggda elektroniska delar som sensorer, datorer och internetuppkoppling vilket gör att föremålen kan spara och utbyta data.
Chippet i handen bygger på en teknik som låter två enheter kommunicera med varandra genom närkontakt – så kallad närfältskommunikation(NFC). Tekniken är från 70-talet och har använts i djur sedan 90-talet. Först nu under de senaste åren har det blivit användbart för människor i och med sakernas internet och att dagens mobiltelefoner har NFC som standard sedan några år tillbaka.
Biohacking är en rörelse av proffs- och hobbybiologer med ett hacker-synsätt på biologi och människokroppen som experimenterar inom biologins område.
Grinder är biohackare som fokuserar på kroppsmodifikationer, till exempel genom implantat. Datachip och magneter hör till de vanligaste sakerna att sätta in i kroppen.
