__ProgrammeraMera2016KarinNygards2
_ProgrammeraMera2.0Grupp1
__ProgrammeraMera2016KarinNygards2
_ProgrammeraMera2.0Grupp1

Digitalisering är framtiden!

En av de första att förstå skolans behov av digitalisering och som länge arbetat för den är grundskolläraren Karin Nygårds. Hon har under många år spridit kunskap och förståelse kring programmering, och vikten av att förstå den digitala världen och hur den fungerar. Inte minst bland ungdomar och elever på för- och grundskola.

I höst är Karin högaktuell som programledare för andra säsongen av UR:s satsning Programmera mera. Årets omgång vänder sig till elever i mellanstadieåldern och består av åtta avsnitt med teman som internet, webbsökning, mobilspel och sociala medier. Under lekfulla former vill Karin sätta in programmering i ett sammanhang. På vilket sätt styrs våra liv av kod? Hur fungerar datorer? Är det svårt att animera ett spel? Det är frågor som programmen ska ge svar på. Att det är just Karin Nygårds som guidar oss igenom den digitala världen hade hon själv, för sex år sedan, inte kunnat drömma om.


För att ta det från början ska Karin presenteras som grundskollärare i svenska och svenska som andraspråk. Hon betraktar sig själv som mer kreativ än teknisk och menar att det var just skapandet som ledde henne till tankarna om programmering i skolan. Det var i samband med att hon tillsammans med sina elever startade en blogg som hon kom i kontakt med den digitala världen. Året var då 2011 och Karin undervisade förstaklassare på Kvarnbyskolan i Rinkeby. Det var kraften i den femte väggen i klassrummet, som lockade. Genom att publicera på bloggen blev omvärlden, på ett nytt sätt, en del av lektionerna.


_ProgrammeraMera2.0U3b


När den nya läroplanen lgr11, kom med omfattande innehåll och nya krav, började Karin fundera på hur hon kunde skapa sammanhang för sina elever. Tanken på om det skulle gå att skapa en egen värld på nätet väcktes - att bygga med hjälp av programmering. Karin sökte men hittade inte riktigt verktygen hon letade efter, men hon hade fått ett nytt intresse, programmering.


En olycka hösten 2011, kom att bli den stora vändpunkten. En krossad armbåge gjorde Karin handikappad för livet. Men det gav henne också gott om tid att sitta hemma framför datorn och lära sig mer om programmering och datorer. Drygt två år och tre operationer senare började Karin lära sina elever programmering på svensklektionerna. Hon undervisade då i årskurs 4 på Sjöstadsskolan i Stockholm.


– Till en början lät jag eleverna testa lite i slutet på mina svensklektioner, men ganska fort insåg jag kraften i verktyget och lade om fokus på undervisningen, berättar Karin.

Programmeringsmiljön vi arbetade i heter Kojo, fortsätter hon, där skriver man kod på svenska. En oväntad effekt var att eleverna för första gången på riktigt kunde inse konsekvenserna av att stava fel eller missa ett skiljetecken. Datorer är mycket känsligare för fel än människor och det blev en nyttig insikt för flera elever.


– Det där med punkt och stor bokstav fick en ny betydelse, när koden faktiskt inte fungerade om de gjorde fel. Det var inte längre bara jag som tjatade om att de måste vara noggranna med hur man skriver, säger Karin och skrattar.

Sjöstadsskolans dåvarande rektor Lena Lindbladh Petersen stöttade det något galna projektet. Hon såg vinsten för eleverna att lära sig programmering och få större förståelse för det digitala. Hösten 2013 fick femteklassarna på Sjöstadsskolan digitalkunskap på schemat. Förutom programmering ingick även upphovsrätt, säkerhet på nätet, etik och juridik kring näthat.


– För mig är det viktigt att barnen inte bara blir konsumenter av digitala verktyg, utan också förstår att de kan påverka verktygens utformning. Det handlar inte så mycket om att programmera utan mer om vad programmering är. Genom en tjänst som utvecklingslärare på skolan kunde jag utforska undervisningen i alla klasser, från förskolan upp till nian, säger Karin.


Då Karin onekligen var tidig med att undervisa i programmering, leds jag osökt in på frågan om hur det mottogs av föräldrarna?


– Vissa var lite skeptiska men inte alls på den nivån att undervisningen röstades ner. Ungarna gillade det och då blev föräldrarna positivt överraskade. Jag kan dock förstå att man var, och kanske fortfarande är, skeptisk till programmering då missförståndet kring vad det är, fortfarande är stor.


Det absolut viktigaste, menar Karin, är att förstå hur det digitala samhället påverkar oss. Att sätta programmering i ett sammanhang, inte att programmering i sig är undergörande. Digitalisering är inte ännu ett ämne som ska ha en bit av kunskapstårtan. Det är snarare en nödvändig glasyr att toppa alla ämnen med, säger Karin i ett försök att förklara hur viktig användningen av de digitala verktygen är. Och visst gör hon sig förstådd – i alla ämnen finns i dag ett behov av att kunna det digitala och alla ämnen påverkar i sin tur det digitala samhället.


_ProgrammeraMera2.0KNygards3


– Vi är många lärare som passerat 40 års åldern och för oss har det digitala på något vis hamnat i skymundan. I dag är det betydligt svårare att leva utanför det digitala samhället. Det är nog få som inte har en smartphone och den skiftningen har gått snabbt. 2011 gjorde surfplattan sitt intåg i skolan och även om det nu gått ett par år har jag förståelse för att det tar tid. Det går sakta men säkert framåt.


Hösten 2015 lämnade Karin läraryrket för att fokusera på digitalisering och programmering i ett större sammanhang. Hon skriver böcker, föreläser, sitter i olika styrelser och råd och fortbildar genom sitt TV-program på UR.


– Jag saknar verkligen läraryrket och längtar efter att få komma tillbaka till klassrummet igen. Jag är bara inte riktigt färdig med det här än.


Den 9 mars i år fattade regeringen beslut om att stärka digital kompetens i läroplaner och kursplaner, där programmering införs som centralt innehåll i matematik och teknik från årskurs 1. Redan från den 1 juli 2017 blev det möjligt att börja tillämpa de nya riktlinjerna som blir obligatoriska 1 juli 2018. Karin är involverad i arbetet med att försöka få med lärarna på banan. Bland annat har hon varit med och tagit fram en webbkurs för Skolverket som heter 


Om programmering. Den kommer att vara tillgänglig från januari 2018 och är tänkt som fortbildning för all personal som arbetar inom förskola, grundskola och gymnasiet.


– Om vi nu anser att det här är kunskap som alla våra elever måste ha, så är det ju rimligt att de vuxna omkring dem också skaffar sig den. Vi lever alla i en digital värld i dag, säger Karin och avslutar:


– Svensk skola får ofta mycket kritik men jag har varit ute på skolor runt om i världen och sett att vi ändå står i framkant med mycket. Min förhoppning är bara att fler inser vikten av att förstå det digitala verktyget och inte vara rädda för digitaliseringen. Programmering är inte hela världen, men nästan hela världen styrs av programmering, därför är det viktigt för oss att förstå.

2017-12-11
Dela artikel
banner image

Sponsrade artiklar

Artiklar publicerade på webbplatsen som inte är märkta redaktionellt är betalda samarbeten.

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Enterprise Magazine använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.

Cookies