Spår-bild

Sverige bör inrätta ett resningsinstitut

Att bli felaktigt frihetsberövad är det värsta övergrepp ett samhälle, som inte har dödsstraff, kan utsätta en medborgare för. Vi har en rättsordning vars garanti är att ingen döms för brott om hans eller hennes skuld inte är ställd bortom rimligt tvivel. Trots det har oskyldigt dömda suttit i våra fängelser. Jag träffar radiojournalisterna Anton Berg och Martin Johnson som via sin granskande podcast ”Spår” bidrog till att livstidsdömde Kaj Linna fick upprättelse – efter 13 år som oskyldigt dömd.

Kaj Linna dömdes i mars 2005 till livstids fängelse för mord och grovt rån. Enligt hovrätten för övre Norrland hade han attackerat två bröder på deras gård i Kalamark utanför Piteå. Misshandeln av bröderna var så grov att den ena avled. Kaj Linna har under alla år hävdat sin oskuld och den 15 juni i år frikändes han äntligen i Hovrätten. Efter 13 år som oskyldigt dömd.


Vi har på senare år fått följa flera fall av personer som blivit utsatta för myndigheternas rättsövergrepp. Personer som nekar sin skuld och som i flera år kämpar med att få fram ny bevisning som kanske ger dem chansen till resning. Men det är svårt och det bevisar brister i vårt rättsystem.  

 

När våra svenska politiker tar upp frågan om rättssäkerhet lyder det ofta som det uttalande statsminister Stefan Löfven nyligen gjorde: ”Vi behöver fler poliser på gator och torg.” Men, fler patrullerande poliser på gatorna handlar snarare handlar om trygghet än rättssäkerhet. 

 

Spår4


Vad handlar då rättsäkerhet om? 

– Rättssäkerhet handlar om att polisen, åklagare och domstolar ska utföra ett säkert arbete kring medborgare som blir misstänkta för brott. Ska man ha ett fortsatt förtroende för staten och rättssäkerheten är det inte bara viktigt att man har resurser till att bura in folk, utan att man också burar in rätt folk, säger Anton.    


Vikten av att rätt person döms för rätt brott går inte att betona nog. Om vi ska fortsätta beröra fallet Kaj Linna blev han utpekad av ett huvudvittne. Ett huvudvittne man i podcasten Spår valt att kalla ”Nils”. Enligt Anton var det en intervju med vittnet ”Nils” som ändrat sin historia från den ursprungliga rättegången som blev en av de mest avgörande delarna i Kaj Linnas resningsansökan.


– Det här vittnet var och är nyckeln. När vi intervjuade honom till Spår levererade han en ny historia som involverade ett köp av narkotika. Han hade tidigare undanhållit den informationen som nu kom att bli en väldigt stor pusselbit i Kaj Linnas resningsansökan.


Anton fortsätter:

– Flera vittnesmål, både 2005 och nu 2017, tyder på att polisen och åklagaren redan 2005 förstod att vittnet ”Nils” visste mer än han sa i de inledande förhören. Men åklagaren beslutade att han inte skulle fortsätta höras kring sin egen eventuella inblandning i brottet. Han gav dem historien de behövde och då var man mer intresserad av att bura in någon än att kolla att det var rätt person.

 

Kollegan Martin Johnson inflikar och menar att vi, trots allt, ska komma ihåg att det är människor i rättsväsendet som dömer andra människor och att alla kan göra fel.


– Det jag och Anton gör är att gräva i undantagsfall. Visst är det olyckligt med fall som dessa men folk gör misstag och det vi försöker förstå är hur det kunde bli som det blev.


Även om fallen med oskyldigt dömda inte är många är antalet inte noll. Debatten om huruvida Sverige borde införa ett oberoende resningsinstitut – ett institut som enbart arbetar med resningsansökningar - är åter på tapeten. 


Ett oberoende resningsinstitut är ett organ fritt från Högsta Domstolen (HD) och som enbart arbetar med att granska resningsansökningar. En resningsansökan är alltså en begäran om att ett beslut som inte längre kan överklagas, ska prövas på nytt. I Sverige behandlas den ansökan av HD, samma domstol som i de flesta fall redan tidigare fastställt domen. Därav följer att HD ska pröva sin egen dom, eller sitt avslag på överklagan till HD.


– Om HD väljer att ta upp en resningsansökan så är det första man gör att kontakta riksåklagaren för ett yttrande. Riksåklagaren kontaktar i sin tur den ansvariga åklagaren i fallet för att höra hur han eller hon anser sig ha arbetat. Säger den ansvariga åklagaren att han eller hon då utfört ett bra arbete så fastställer riksåklagaren det. Det är ett tydligt exempel på att åklagare, som så många andra, är dåliga på att granska sig själva. Det är också ett viktigt argument för ett resningsinstitut, säger Anton.


Gång på gång har det lämnats in motioner om ett resningsinstitut men det har varje gång fått avslag. Riksdagsmännen i justitieutskottet motsätter sig därmed något som kan innebära upprättelse för enskilda medborgare när rättssäkerheten inte har fungerat som den ska. Andra länder, såsom Norge, Danmark och England har sedan länge infört oberoende resningsinstitut. 

 

– Det har visat sig vara svårt för de allra flesta organisationer att klara av självsanering. Alla fungerande demokratier behöver därför en fungerande fri press som kan granska, men i en perfekt värld skulle vi inte behövas, tillägger Anton. 

 

Rättsskandaler som fallet Kaj Linna och det andra nyligen uppmärksammande med fyraårige Kevin - vars eventuella mördare ännu går fri - får nog många att tvivla på hur rättssäkert vårt rättsystem är. Anton Berg och Martin Johnson tillhör inte dem. 


– Jag kan nog tala för oss båda när jag säger att vi har ett högt förtroende för vårt rättsväsende. Vi må ha problem med båda fallen, Kevin och Kaj Linna men tvivlar inte på rättssäkerheten i dess helhet, säger Martin och Anton nickar instämmande.


När journalister gräver i gamla rättsfall gräver de för att påvisa att poliser och åklagare gjort fel. I arbetet med Spår har det, inte helt oväntat, dykt upp en del motstånd.

 

– När vi i starten av arbetet med Kaj Linna ringde för att få ut förundersökningen var det inte helt lätt. I vanliga fall får man ut den utan problem men vi blev ombedda att först prata med polisens egna jurister. Poliserna som var med och löste brottet var inte intresserade av att prata med oss, vilket är ovanligt. Att Kaj Linna fälldes innebär att man löst brottet. Trots det ville inte poliserna ställa upp på intervju, inte ens de som var pensionerade.  

 

Så, var landar vi i allt detta?

Det vi vet är att man i frågan om ett resningsinstitut måste titta på enskilda rättsfall för att belysa vikten av den. Trots flera fall av rättsövergrepp berör det inte allmänheten, utan ”enbart” den utsatta individen. Något som möjligtvis gör det svårt för en politiker liksom en justitieminister att förklara vikten av ett resningsinstitut. Betydligt fler kan relatera till behovet av en ny polisorganisation och att öka antalet poliser på gator och torg. Därmed försvinner rättssäkerheten för den enskilde individen.

Läs mer...

2017-12-11 11:30

184051 SS3

Svenska Sol – en strålande affär

Artikel Vi träffar den enda tjejen i hela Sverige som äger och driver ett solcellsföretag och dessutom är en av få företagare som vågat satsa på att bygga en franchisekedja i uppstarten av det egna företaget.
184043 NS3

Sverige skulle rocka dåligt utan Norje Sambruk

Artikel Två veckor innan Sweden Rock Festival sitter Johan Rosenlund, med kollegor, i traktorn för att turas om att finklippa gräset en sista gång innan hårdrockarna invaderar området. Campingen är då iordningställd...
Marre1_webb

Mästerfrisören Marre

Har aldrig en dålig dag

__MG_9672

Från förort till finrum

Bröderna Güven driver stans bästa krogar

 _Bild 15

Persisk Mat

Följ med på vägen till det persiska köket

Arkiv