När skadan varit framme

På Skadehanteringsteknik i Stockholm har ledningen valt att hålla företaget relativt småskaligt. Det är en kvalitetsfråga enligt Walter Karhu som driver företaget tillsammans med sin fru Inga-Maj.

  – Vi vill ha max tio till tolv anställda. Målsättningen är att göra våra kunder nöjda och utföra bra arbeten. Kunden kan alltid känna sig trygg med att vi hanterar deras saker försiktigt, säger han.

Både privatpersoner och företag utgör kundkretsen för makarna Karhu, vars söner också arbetar i företaget. Familjeföretaget ägnar sig åt allt som går under begreppet sanering. Teamet löser de flesta skador som uppstår vid brand, fukt eller mögel. Bland annat med hjälp av Trygghetsvakten. Det är en avfuktare som installeras på vindar och krypgrundar för att skydda lokalen från fukt, lukt, mögel och radon.

– Vi  avlägsnar även klotter på husfasader och asbest i inomhuslokaler. Den ena dagen är aldrig den andra lik, säger Walter.

  – Det är ett socialt arbete, vi får uppleva mycket, flikar Inga-Maj Karhu in. 

Uppdragen, som fokuseras till Stockholm och Mälardalen, utgörs av såväl små som stora jobb. Det kan handla om alltifrån en liten brandskada som ordnas på en halv dag, till krävande saneringsarbeten som pågår i 6–7 månader. De större jobben kategoriserar sig i miljonklassen.

  Att återställa skadade utrymmen är huvudsysslan Skadehanteringsteknik i Stockholms ägnar sig åt. Det faktum att Walter Karhu har verkat inom saneringsbranschen sedan 1993 har resulterat i ett brett och gediget nätverk. Något som är guld värt i samband med återställningsarbeten.



– Det gör att jag nästan kan hålla en totalentreprenad och bistå med allt nödvändigt som målare, byggare och elektriker. Jag kan lösa det mesta, berättar han. 

Genom att anlita familjeföretaget kan man vara säker på att jobbet utförs enligt den överenskomna tidsramen, förutsatt att ingenting överraskande dyker upp förstås.

  – Ibland vet man ju inte vad som kan dölja sig bakom en vägg, förklarar Inga-Maj.

  – Men annars håller vi tiderna bra och ibland blir vi klara tidigare än förväntat, avslutar Walter Karhu.