Dela artikel

Driver dövblindas delaktighetsfrågor

Dagens samhälle är uppbyggt på föreställningen om att alla människor kan se och höra. Om man i stället organiserade våra offentliga miljöer med hänsyn till Sveriges medborgare med dövblindhet skulle man få ett bättre och mer jämlikt samhälle för alla. Detta är en av hjärtefrågorna för Förbundet Sveriges Dövblinda(FSDB) som trots att det är ett litet förbund sett till antalet medlemmar driver demokratifrågor av gigantiska mått.

Att vara dövblind innebär inte att man helt saknar hörsel och syn, vilket är en vanlig missuppfattning. Dövblindhet kan drabba vem som helst och den som har någon form av kombinerad hörsel- och synnedsättning räknas per definition som dövblind.

Som samhället är organiserat i dag har personer med dövblindhet mycket begränsad möjlighet att tillgodogöra sig viktig information, kommunicera och ta sig fram i samhället. Detta är något som FSDB vill förändra.
   – Vår övergripande och långsiktiga målsättning är att arbeta för full delaktighet, jämlikhet, självständighet och självbestämmande för personer med dövblindhet, berättar Linda Eriksson, vice ordförande i FSDB.

På kort sikt driver man lite mindre men fortfarande betydelsefulla frågor.
   – Vi arbetar bland annat för att den vita käpp som synskadade använder ska märkas med ett rött band för dem som också har hörselnedsättning, berättar Klas Nelfelt, ledamot i FSDB:s styrelse.

En inte särskilt komplicerad åtgärd att genomföra om det inte vore för den ständiga avsaknaden av ekonomiska och organisatoriska resurser. Det kostar pengar att informera allmänheten om det röda bandets betydelse och som så ofta när det gäller FSDB:s frågor bollas ansvaret mellan olika samhällsinstanser.

Ett annat exempel på en fråga som ofta hamnar mellan stolarna är personer med dövblindhets lagstadgade rätt till tolk.
   – Det pågår en intern utredning på Socialdepartementet som syftar till att förenkla organisationen av tolktjänster. Problemet är att denna utredning skjutits på framtiden vid ett flertal tillfällen, säger Linda.

För att kunna driva delaktighetsfrågor som dessa behöver förbundet fler medlemmar. I dag betalar drygt 900 personer den blygsamma summan av 150 kronor för ett års medlemskap. Förbundet välkomnar naturligtvis både dövblinda och andra som vill stödja arbetet för ett mer jämlikt samhälle.
   – Man behöver inte vara någon föreningsmänniska och delta i möten eller aktiviteter. För att göra en viktig insats krävs inget mer än att man betalar årsavgiften, menar Klas.


2015-08-24