Statistik visar att två av tre avbrutna köp sker vid betalningen. En orsak till detta tros vara att köparen inte kan välja en önskad betalmetod. De nätbutiker som erbjuder flera betallösningar upplever färre avbrutna köp i det här steget av köpprocessen. Utmaningen blir att erbjuda betallösningarna som kunderna vill använda, utan att det blir en allt för stor omkostnad.
Kortbetalning är en fortsatt omtyckt och använd metod. Visa och MasterCard, följt av American Express, är de vanligaste leverantörerna och brukar ses som ett tecken på att en nätbutik är säker. Faktura är en växande betalmetod som låter kunden få hem varorna innan de ska betalas. Kreditmarknadsföretaget Qliro, som samarbetar med flera stora nätkedjor, har både ett fakturaalternativ och ett delbetalningsalternativ. Med alternativet faktura kan kunden betala för sitt köp 14 dagar efter att beställningen har skickats. Delbetalningsalternativet erbjuder avbetalning i upp till 36 månader, men med en ränta på ca. 12 procent. Andra förekommande betallösningar är olika e-plånböcker, direktbetalning och Swish. Likt kortbetalning är detta däremot alternativ för de som vill, och kan, betala för köpet direkt.
Näthandelns tillväxt har skapat en stor debatt kring hållbara leveranser. I genomsnitt tar varje svensk emot 23 paketet om året, och även om det är bra för kartongindustrin bidrar det till höga utsläppsnivåer. Den vanligaste metoden är att leveransen levereras till ett postombud. Därefter kommer hemleverans utan kvittens och hemleverans med kvittens.
För att minska utsläppen och främja hållbarare leveranser har flera butiker, som t.ex. H&M och IKEA, börjat att erbjuda upphämtning i deras butiker. Paketen kan då skickas med samma lastbilar som kör ut nya varor till butikerna och därmed minska antalet körningar. Samtidigt uppmanas kunderna att tänka på hur de hämtar sina paket. Om de kan gå till sina postombud är det ett bättre alternativ än att de tar bilen. Det är svårt att avgöra hur stor klimatpåverkan näthandeln har eftersom företagen endast kan spåra sin del av leveransen och inte kundernas.
Näthandeln slog igenom för att det var enklare att göra en beställning på nätet än att ta sig till en butik. Det finns samtidigt en ständig efterfrågan om smidigare och användarvänliga köpprocesser. Fler svenskar handlar i mobilen och via sociala plattformar som Instagram och Facebook. För att en nätbutik ska överleva måste de ta reda på och lyssna till vad deras kunder efterfrågar. Att skicka ut kundundersökningar och be kunderna att berätta vad de vill se mer eller mindre är ett bra sätt att samla in information. Nätbutiker kan få fler kunder att svara på dessa frågor än vad fysiska butiker kan, eftersom det går att erbjuda snabba marknadsundersökningar direkt i mobilen eller på datorn.
Näthandeln går en blomstrande framtid till mötes. Men för mindre, som större, nätbutiker gäller det att hänga med i utvecklingen och förse kunderna med rätt verktyg för att ge dem en köpupplevelse som passar dem.
