Dela artikel

Nödvändigt grus och sten

I Blekinge finns ett företag som satsat stort på Sveriges naturtillgångar. På Bröderna Björklunds Grus förädlas berg och sten till råmaterial för byggnadssektorn, industrin eller grusgången. Thomas Björklund är en av bröderna som idag driver företaget som har anor sedan 1922. Lång erfarenhet ger en kvalitetsprodukt som färdas långt utanför Sveriges gränser.

Sten och grus är inte något som normalt väcker några närmare tankar hos de flesta av oss. Det vill säga tills man får en av de mindre varianterna i skon, men i övrigt ska den liksom bara finnas där. Faktum är att svenskarna förbrukar cirka 10 ton sten per person och år. Den finns i våra vägar, i husgrunder, som betong eller längs vägar på landet. För den som någonsin undrat varifrån all sten faktiskt kommer kan Thomas Björklund ge svar.


– Vi får vår sten till företaget från Marieholm, Bjärlöv, Vånga och Gylsboda. Olika färger och stensorter bryts på olika håll och förädlas genom krossning och sortering i olika steg.


Då får vi fram olika storlekar och sorteringar som passar för alla olika ändamål. Vi har allt från fin sand till makadam av olika färger och storlekar.
 

Mycket av det som tillverkas säljs vidare inom Sverige och bröderna har ett kundnät från Blekinge upp till norr. En stor del av tillverkningen går också på export till Danmark, Polen och Litauen. Det är framför allt den svarta stenen som är populär i våra grannländer och där är det nästan 70 % av tillverkningen som säljs utanför Sveriges gränser.


182015 BBG3


– En anledning till att det går så bra för oss är att vi ser till att ha den bästa produkten, och att den förblir bra. Vi är väldigt noga med exempelvis färgerna på produkten. Vill kunden ha svart makadam så ska den vara svart. Vi har bra koll på råmaterialet så att vi inte stoppar in annat än svart sten (diabas) i krossen om det är det vi ska producera. 


Thomas berättar om de krav som finns på industrin idag. Det är mycket papper som ska fyllas i för att garantera produktens kvalité och samtidigt säkra miljöaspekten av framställningen. Stenen går vidare till olika branscher som ska arbeta vidare med den och då är det ofta olika saker de behöver veta för sitt vidare arbete.


– En del av de undersökningar och dokument som finns idag har funnits länge, men det kommer också mycket nytt. Ska stenen ingå i en bärande konstruktion måste vi till exempel skicka med en prestandadeklaration så man kan de hållfasthet. Sedan har vi den vanliga CE-märkningen och innan vi börjar måste vi göra en miljökonsekvensanalys. Det är mycket papper för innan produkterna når kunderna!


182015 BBG2


Ett sätt för bröderna att dra sitt strå till miljöstacken är deras arbete med att ta hand om reststen. Det är egentligen en biprodukt som normalt bara blir liggande eftersom det inte är ekonomiskt lönsamt att göra något av den. Här tänkte Thomas att det måste gå att ta hand om den på ett bra sätt. 


– Det här arbetet handlar inte om att få in mer pengar, för det får vi inte på det. Jag tänkte snarare att all den här stenen som bara blir liggande i stenbrott måste kunna förvandlas till något positivt. Det har vi verkligen lyckats med idag och det är ett arbete som jag är stolt över! 


Trots att de flesta svenskar är mer beroende av sten, grus och betong än vi kunnat föreställa oss har branschen nästan lite dåligt rykte bland folk, vilket Thomas tycker är synd. 


– Det är klart att vi ska vara stolta över våra tillgångar. Vi har massor av bra råvaror som vi kan förädla och andra länder kan köpa, vilket naturligtvis är bra. All export är bra. Inkomsterna gynnar den allmänna välfärden via skatter. Vi försöker dra vårt strå till stacken genom att förädla och sälja så attraktiva produkter som möjligt inom vår bransch. En önskan är att allmänheten och myndigheter har större acceptans för vår bransch. Våra produkter är ett måste för alla till vägar, järnvägar, hus med mera.

2018-03-21