På Mellansjö skola går 81 barn från 14 kommuner i Stockholmsområdet. Gemensamt för alla elever är erfarenhet av en svår skolbakgrund med många skolbyten. Flera av eleverna har tidigare varit så kallade ”hemmasittare”, och alla har någon form av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD eller Aspergers syndrom.
– Självklart är det en utmaning att leva med någon form av funktionshinder, men vi vill lyfta fram den unika kompetens som våra elever har. Många av världens mest framgångsrika företagsledare och forskare lever med någon av de diagnoser som våra elever har, säger Bernt Andersson, rektor på Mellansjö skola.
Skolan är en renodlad pedagogisk verksamhet utan behandlingsuppdrag. Alla elever har en individuellt upplagd studieplan som skolan tagit fram i nära samverkan med vårdnadshavare.
– Det handlar om att anpassa skolgången efter vad varje elev behöver och klarar av, förklarar Bernt.
För att lyckas med den individanpassade undervisningen krävs flexibilitet och hög vuxentäthet. På Mellansjö skola går det en vuxen per tre elever. Personalen består av lika delar kvinnor och män, och här arbetar både unga och gamla. Något som Bernt tycker är viktigt.
– Våra elever behöver möta många olika människor, säger han.
Man arbetar lösningsorienterat vilket innebär att man inte problematiserar och hela tiden fokuserar på förebyggande arbete.
Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har ett stort behov av struktur för att fungera och må bra. I skolan undviker man förändringar i vardagen och använder individuella scheman som hjälper eleverna att få kontroll över sin skoldag.
– Barnens behov av hjälpmedel varierar. En del behöver sitta bakom skärmar, andra vill ha mörkt i rummet när de arbetar, säger Bernt.
Personal och elevhälsoteam arbetar i nära samverkan. Man har även flera utomstående samarbetspartners. BUP, socialsekreterare och LSS är några exempel på det kontaktnät som omgärdar många av eleverna.
– Något jag skulle vilja förändra är hur olika kommunerna sköter elevärenden som våra. Det kan gälla ovilja att betala för skolskjuts eller olika rutiner för ansökning av tilläggsbelopp. Många föräldrar upplever att de bor i fel kommun och så ska det inte vara, säger Bernt med eftertryck.
