156035 FS
156035 FS0
156035 FS1
156035 FS2
156035 FS
156035 FS0
156035 FS1
156035 FS2

Förskola byggd av lek, skratt och tvåspråkighet

Finska förskolan i Stockholm ingår tillsammans med ytterligare fyra förskolor i enheten Söderförskolor. Familjerna som väljer Finska förskolan gör det främst med önskan att få tvåspråkiga barn. Finska Förskolan erbjuder en tydlig språkprofil och erbjuder en verksamhet där barnen kan utveckla det finska språket och stärka den kulturella identiteten.

Finska förskolan är en kommunal förskola och ligger inhyst i ett bostadshus från tidigt 1900-tal på Urvädersgränd vid Slussen på Södermalm. Förskolans lokaler är utformade så att barn får inspiration och lust till lärande. De gamla trägolven, kakelugnen och tegelstenstrappor mellan husets etage finns bevarade. Den lilla gården är utformad för de yngre barnen.

Här går både två- och trespråkiga barn och deras språkutveckling ges stöd och möjlighet att utvecklas under hela förskoletiden. En metod är berättartältet där barnet bjuds in att sitta i ett litet tält och berätta fritt vad det vill, medan pedagogen skriver ned berättelsen och sedan läser upp för alla i gruppen. Detta följs av applåder från de andra barnen.
   – Vi har gått utbildning i den här metoden och barnen är med från ett års ålder. Vi dokumenterar deras kunskaper som sparas i en portfolio. Barnen sitter ofta här när de blivit äldre och tittar tillbaks i pärmarna och skrattar, berättar förskolechefen Ewa Pääjärvi.

Hon tillägger att det är en tillgång att kunna samtala om vad och hur man pratade när man var yngre, barnen blir då medvetna om sin egen språkutveckling.

Ewa Pääjärvi är knappast någon novis på barnomsorg. Det som började med en uppväxt i storfamilj och ett genuint intresse för barn kom att leda till 40 år inom förskoleverksamheter på Södermalm. Ett stycke förskolehistoria, kan man lugnt konstatera.
   – Åren har gått och alla dokument, läroplaner och målsättningar har jag i mig. Det har varit en fantastisk utveckling av förskolan under de här åren som jag har arbetat, säger Ewa Pääjärvi, som dessutom har erfarenhet av arbete som såväl barnskötare som fritidspedagog – en stor tillgång i chefsuppdraget.

På Finska förskolan arbetar man också med Saperemetoden, som ursprungligen kommer från Frankrike och växte fram under 70-talet. Sapere är latin och betyder ”att vara modig”. Metoden går ut på att barnen ska uppleva mat och smak med alla sina sinnen. Det kan handla om att känna på maten genom en känselpåse.
   – Barnen får stoppa ner handen och känna hur maten känns, sedan lukta, smaka och se på färger. Det stärker språket när de får beskriva alla upplevelser som maten skapar, förklarar förskoleläraren Varpu Furu, som har både finsk och svensk förskollärarutbildning.

   – Saperemetoden handlar också om att få barnen till medvetna konsumenter och att få dem att smaka sådant de kanske inte vågar hemma, flikar Ewa Pääjärvi in.

För att orka leka och lära måste man äta, och förskolebarnen serveras mat som lagas i huset. Maten är till viss del ekologisk, lagas på säsongens råvaror och innehåller en hel del grönsaker.

Leken är grunden till allt lärande. Den sker i samspel med andra och utvecklar dessutom sociala förmågor, som att vara en bra kompis och att ta hänsyn till varandra.

Ett bra samarbete med familjerna är en förutsättning för barnens trygghet. På Finska förskolan börjar inskolningen alltid med ett hembesök. På så vis får barnet träffa pedagogen i en miljö som är trygg och bekant för dem.

Sedan börjar barnen inskolning på förskolan med en förälder. Föräldrarna syr en docka under inskolningsperioden den föreställer barnet och används i verksamheten.
   – Vi arbetar med smådockor som nyfiket tittar upp ur en liten ask. Detta för att lära oss veckodagarna och få en tidsuppfattning på ett konkret sätt, säger Varpu Furu.

Att fira finska traditioner är ytterligare ett sätt att stärka anknytningen till den finska kulturen. Bland annat firar barnen, tillsammans med personalen, föräldrarna samt mor- och farföräldrar, ”pikko julo” – den lilla julen. Det är ett knytkalas med finsk julmat, uppträdande och jultomten.

Valborg, Kalevaladagen och Självständighetsdagen (finska motsvarigheten till nationaldagen) är ytterligare dagar som firas på Finska förskolan. Under självständighetsdagen är de barn som vill presidentkandidater och alla får rösta med röstbricka. Rösterna räknas och presidenten får välja make eller maka och presidentparet tar i hand och välkomnar till en fest med mat, dryck, dans och sång.
   – Det är allmänbildning samtidigt som det är enkelt och roligt, förklarar Varpu Furu.

Förskolan vann 2002 Kvalitetspriset, en utmärkelse som är Stockholms stads sätt att uppmärksamma och belöna en framgångsrik verksamhetsutveckling. Ewa Pääjärvi menar att det finns flera anledningar till att Finska förskolan är en riktigt bra förskola.
   – Våra pedagoger är engagerade och kunniga, vilket också utgör grunden i verksamheten. Förskolan handlar också om glädje, skratt och språk.

Kön till Finska förskolan är lång. Det är många som vill gå här och efter ett besök är det inte svårt att förstå varför. Förskolan är definitivt något all

2015-10-21
Dela artikel
banner image

Sponsrade artiklar

Artiklar publicerade på webbplatsen som inte är märkta redaktionellt är betalda samarbeten.

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Enterprise Magazine använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.

Cookies