Docent Carl Swartling driver Svettmottagningen och har jobbat och behandlat hyperhidros sedan 90-talet. Han har rest världen över och föreläst, forskat på Akademiska Sjukhuset, skrivit avhandlingar och varit med och utvecklat olika behandlingsmetoder. 90 procent av alla med hyperhidros kan få hjälp, men det är långt ifrån oproblematiskt att få den hjälpen.
– Under alla dessa år har jag sett tusentals människor lida över den brist på hjälp som de får inom vården. Jag har sett hur mottagningar har stängts ner för att plötsligt öppna igen, operationer som gått snett och som ingen tar ansvar för, långa vårdköer och felbehandlingar. Kvinnor som har postmenopausal hyperhidros tas för att vara i klimakterier och unga människor tvingas äta psykofarmaka. Samhället gör inget för att hjälpa dessa lidande människor som har begränsade möjligheter till att leva fullt ut och leva som den rätta visionen av dem själva, säger Carl Swartling.
Sjukdomen är ärftlig och drabbar män som kvinnor. Håret kan upplevas som nytvättat, glasögonen kan imma igen, ett samliv kan kännas omöjligt och man kan vara tvungen att undvika att sitta ner på stolar av ett visst material. Mörkertalet är stort, då patientgruppen ofta skäms för sina problem, väntar länge med att söka hjälp och kan få fel behandling då de väl söker den. Sjukdomen syns knappt inom vården och många förpassas till kosmetiska kliniker där de åtminstone kan få hjälp med överdriven svettning under armarna.
– Bara i Sverige lider flera hundra tusen människor av hyperhidros. Den gemensamma nämnaren är skam och begränsningar i livet. Svettningarna är situationsbundna och kan sätta i gång då man känner sig stressad, nervös eller koncentrerad. Det handlar ofta om en eller flera kroppsdelar som är drabbade, som händer, fötter, huvudet, bröstet, rumpan eller under armarna. Olika kroppsdelar har sin problematik och ofta hittar man olika sätt eller metoder för att dölja problemen. Sverige är pionjärer inom området och då forskningen nu har kommit så långt som den har, kan vi se att just funktionen av sjukdomen innebär ett enormt handikapp i livet i jämförelse med människor som har andra hudsjukdomar. En del vill inte ens leva längre, andra blir deprimerade eller har social fobi.
Carl Swartling var med på 90-talet och utvecklade behandlingsmetoder som idag används världen över. Forskning och framsteg tog avstamp sedan en tidigare behandlingsmetod, som innefattar operation, visade sig ha betydligt värre och mer omfattande konsekvenser än vad som tidigare trotts. Sverige enda landet i världen som har förbjudit operationen.
– Många människor lider än idag av den behandlingsmetod som de utsattes för på 90-talet. Vem tar ansvar för det? Sverige ligger långt före många andra länder, men vi är långt ifrån så bra som vi borde vara, säger Carl.
Till Svettmottagningen vänder sig män och kvinnor i olika åldrar och från skilda samhällsskikt. För att möjliggöra att människor som inte har råd med en behandling, men i desperat behov av hjälp, har Carl instiftat en fond på kliniken som då kan behandla vissa patienter gratis.
– Olika kroppsdelar har olika behandling, till exempel kan armhålorna behandlas med MiraDry. Botulinumtoxinbehandling är den behandlingsform som ger bäst effekt för behandling över hela kroppen, och görs i vissa fall i kombination med tabletter. När behandlingen är klar blir det som att få livet tillbaka, man har levt i en hård kamp av anpassning och skamfylld tystnad.
För att synliggöra bristerna i vården, som människor med hyperhidros drabbas av, har Carl tillsammans med patientföreningen gjort en DO-anmälan mot Sveriges regioner i vården av hyperhidros.
– Jag blir rent förbannad över den orättvisa som dessa patienter möter. På fem punkter har vi anmält, bland annat för diskrimineringen mot unga människor som nekas behandling och tvingas äta medicin, samt att ingen tar ansvar för felbehandlingarna som gjordes under 90-talet. På sidan svettliv kan man ta del av vår anmälan, samt berättelser av människor med hyperhidros. De är dags att samhället börjar lyssna och förstår vad hyperhidros egentligen innebär, avslutar Carl Swartling.
