Polis Emma - krönika
Kan jag snälla få prata med dig igen, för du va så bra att prata med.
Den svenska textilindustrin såg länge helt annorlunda ut än i dag. Spinnerier, väverier och färgerier försörjde både industrin och privatmarknaden, men under 1970- och 1980-talen försvann stora delar av produktionen när konkurrensen från utlandet ökade. Samtidigt utgör ull i dag bara cirka en till en och en halv procent av världens textilproduktion, i en bransch som till stor del domineras av bomull och syntetfibrer.
Klippan Yllefabrik var ett av få ullspinnerier som blev kvar. För företaget har ullen varit grunden sedan 1800-talet, men rollen har förändrats från underleverantör av industrigarn till tillverkare av färdiga produkter för den internationella inredningsmarknaden.
Vändningen kom 1992, när Petters pappa Gösta Magnusson deltog i en resa till det nyligen självständiga Lettland. Där kom han i kontakt med en fabrik som både spann garn, färgade ull och vävde plädar. Klippan Yllefabrik började ta fram egna modeller och låta fabriken tillverka dem maskinellt. För första gången på länge växte försäljningen i stället för att minska.
Samarbetet blev så viktigt att Klippan Yllefabrik köpte den lettiska fabriken 1997. Företaget gick därmed från att främst leverera garn till andra tillverkare till att utveckla och sälja färdiga produkter under eget namn. ”Min pappa vände trenden från att det gick ner till att det gick upp. Sedan har vi byggt vidare”, beskriver Petter förändringen. I dag tillverkar och säljer Klippan Yllefabrik ullplädar, filtar och hemtextilier i ull, merinoull och kashmir till kunder i Sverige och på internationella marknader. 
Petter Magnusson och hans syster Pernilla Roos började arbeta i familjeföretaget 2003. Petter är i dag vd för Klippan Yllefabrik, medan Pernilla ansvarar för kollektioner och produktutveckling. När de började hade företaget omkring sju anställda i Klippan. I dag motsvarar bemanningen cirka 25 heltidsanställda, medan koncernen har omkring 180 medarbetare.
Sortimentet har samtidigt vuxit från cirka 300 till omkring 850 artiklar med ullplädar, filtar och andra hemtextilier. Petter beskriver utvecklingen som ett långsiktigt arbete: ”Vi har försökt hitta nya kunder, utveckla kollektionen och bredda sortimentet.” I Klippan finns produktutveckling, försäljning, marknadsföring, lager, distribution och fabriksbutik, medan produktionen sker i företagets fabrik i Lettland.
Klippan Yllefabrik är framför allt känd för sina plädar och filtar, men sortimentet omfattar även kuddfodral, handdukar, förkläden och andra produkter för hemmet. Färg, mönster och ett stort antal olika modeller präglar kollektionerna.
Materialvalet påverkar hur pläden känns och vad den kostar. Vanlig ull ger en varm och slitstark produkt, medan merinoull har finare fibrer och ger en mjukare känsla. I vissa modeller används även kashmir, som kommer från underullen på getter och därför har ett högre råvarupris.
”Om man vill ha en väldigt mjuk pläd måste man ha väldigt mjuk ull”, förklarar Petter. Tillverkningstiden kan vara ungefär densamma oavsett material, men priset på fibrerna skiljer sig kraftigt. Därför arbetar Klippan Yllefabrik med produkter från mellansegmentet till en högre prisnivå, utan att konkurrera med lågprisprodukter.
Bredden är en av företagets främsta styrkor. Kunderna kan välja mellan många färger, mönster, kvaliteter och prislägen. Pläden fyller dessutom flera funktioner. Den värmer i soffan eller på uteplatsen, men fungerar även som en inredningsdetalj över sängen eller på en fåtölj.
För den som vill förändra känslan i ett rum kan en ny pläd eller kudde vara ett betydligt mindre köp än en ny soffa. Petter tror att det har gjort hemtextilier något mindre känsliga för lågkonjunkturen än större möbler. Även när hushållen är försiktigare med stora investeringar kan de lägga till färg och textur genom mindre inredningsprodukter.
Klippan Yllefabrik säljer ullplädar, filtar och andra hemtextilier till återförsäljare i Sverige och på flera internationella marknader. Omkring hälften av försäljningen går på export, med Sverige som största marknad följt av bland annat Tyskland, Japan, Danmark och Norge. Även Sydkorea har utvecklats väl, medan försäljningen i Kina har varit mer ojämn.
Erfarenheterna från Asien visar att den mest uppenbara exportmarknaden inte alltid ger bäst resultat. Många svenska företag tittar först mot USA när de vill växa internationellt, men Petter framhåller vikten av att undersöka var företagets ullplädar och filtar faktiskt passar. En mindre marknad kan vara mer intressant än en större med hård konkurrens och ett annat köpbeteende.
De fristående inredningsbutikerna är fortfarande viktiga för försäljningen. Där kan kunden känna på ullen och jämföra färger, mönster och kvaliteter. När butiksägarna går i pension finns det däremot inte alltid någon som tar över, en utveckling som Petter ser både i Sverige och på flera exportmarknader.
Klippan Yllefabrik fortsätter därför att utveckla sin e-handel genom den egna webbshoppen och samarbeten med digitala återförsäljare. Plädar och filtar passar bra för nätförsäljning. ”Det är ganska enkelt att skicka. Det är inte så ömtåligt heller, en pläd”, förklarar Petter och jämför med möbler, glas och andra produkter som kräver mer komplicerade leveranser.
Heminredning har samtidigt ett långsammare köpmönster än mode och kosmetik. Petter betonar därför att satsningen på e-handel måste vara långsiktig: “Vi vill gärna bygga en näthandel som är uthållig över tid.” Den digitala försäljningen ska växa och samtidigt komplettera företagets fysiska återförsäljare.
Personalfrågor tar en stor del av Petters arbete som vd. I vissa roller är det förhållandevis lätt att hitta sökande, medan specialistkompetens inom exempelvis e-handel kan vara betydligt svårare att rekrytera. Att ha arbetat privat med sociala medier är inte samma sak som att kunna driva digital försäljning professionellt.
När Klippan Yllefabrik anställer tittar företaget på kompetens, men Petter lägger stor vikt vid motivation, närvaro och pålitlighet. En person som kan allt på pappret men ofta är frånvarande kan skapa stora problem i en mindre organisation.
”Det är bättre att någon är motiverad och pålitlig och får lära sig det som saknas”, förklarar han sitt sätt att rekrytera. När få personer arbetar inom en funktion märks varje frånvaro tydligt, och andra medarbetare behöver snabbt täcka upp.
Petter tog över som vd 2013. Det han uppskattar mest är själva affären: att utveckla verksamheten, sälja, möta kunder och hitta nya möjligheter. Samtidigt kräver ett familjeföretag med lång historia att varje generation fattar egna beslut.
Han tror inte på detaljerade planer som låser företaget flera år framåt. Klippan Yllefabrik har långsiktiga mål för investeringar, export och e-handel, men arbetet behöver anpassas när marknaden förändras. Petters råd till nya entreprenörer är att arbeta hårt, studera konkurrenterna och våga fatta beslut. Riskerna ska vara genomtänkta och får inte hota hela företaget eller den privata ekonomin. Samtidigt går det inte att utvecklas genom att undvika alla risker.
“Man måste vara snabbfotad och försöka hitta sin egen väg”, betonar vd:n Petter. Konkurrensen kommer i dag från hela världen, och kunder kan beställa varor direkt från producenter i andra länder. Företag som erbjuder samma sak på samma sätt som konkurrenterna får svårt att förklara varför kunderna ska välja just dem.
Klippan Yllefabrik hade kunnat försvinna tillsammans med stora delar av den svenska textilindustrin. I stället bytte företaget inriktning, började utveckla egna plädar och byggde en internationell verksamhet kring det material familjen har arbetat med sedan 1800-talet. Mot slutet av samtalet sammanfattar Petter sin syn på företagande: ”Om du aldrig gör något fel har du inte tagit tillräckligt stor risk.”
Sponsrade artiklar
Artiklar publicerade på webbplatsen som inte är märkta redaktionellt är betalda samarbeten.