“Sitter du bakom ratten i anpassad bil så ser du ut som vilken bilförare som helst – det kan spela en otroligt stor roll för en ungdom med funktionshinder att få uppleva det”, konstaterar Andreas Gunnérius. Tillsammans med brodern Henrik driver han Anpassarna Gunnérius, en firma som utför fordonsanpassningar för funktionshinder i Hedemora och Stockholm. De brinner för sin verksamhet och det ska vi snart prata mer om. Först måste vi dock berätta historien från början.
Verksamheten startade redan 1969, då som del av statligt ägda AMU-gruppen. Det gör Anpassarna Gunnérius till en viktig pionjär i den svenska fordonsanpassningens och tillgängliggörandets historia. “Det har ju alltid funnits bysmeder och andra som konstruerat specialanpassade redskap och verktyg, men här var man förmodligen först i Sverige med att göra det i mer organiserad form när man startade 1969”, konstaterar Henrik.
1997 renodlades AMU-gruppen till att enbart syssla med utbildning. Det betydde förändringar även i Hedemora där bröderna Gunnerius far Torsten fick ett erbjudande om att ta över verksamheten. “Hans val var enkelt, brukar han säga”, förklarar Henrik. “Han valde mellan att ta chansen som egenföretagare eller gå ut i arbetslöshet och han brann ju för det här.”
Kring millennieskiftet fick pappa Torsten sällskap i företaget av Andreas och Henrik. Torsten gick i pension 2012 och lämnade över rodret till sina söner. Under deras ledning har verksamheten växt och utvecklats. 2022 öppnade de en ytterligare verkstad i Saltsjö-Boo utanför Stockholm.
Anpassningarna sträcker sig från handreglage för gas och broms till avancerade styrsystem och bilsäteslyftar – och allt däremellan! En viktig del av verksamheten är forskning, utveckling och utbildning. Det faller sig naturligt när man driver en så pass specialiserad verksamhet som Anpassarna Gunnérius, konstaterar Andreas. “Fordonsbranschen är en väldigt innovativ bransch, så där måste vi också ligga i framkant för att hänga med”, förklarar han och fortsätter:
Man får vara beredd att ha en egen skola, det finns ju inga utbildningar på det här, utan vi får ge vår nyanställda den bästa möjliga skolning här på plats. Det kommer ny teknik hela tiden och det öppnar i sin tur nya möjligheter för oss.
Men utvecklingen går faktiskt också åt det andra hållet. Teknik som för bara tjugo år sedan gjordes som anpassningar är idag standard, allt från elektriska parkeringsbromsar och fönsterhissar till bagageluckor som öppnas med en knapptryckning. “Just elektriska bagageluckor var en typisk anpassning vi gjorde för personer med reumatism som har svårt att hålla inne låsknappen och dra samtidigt – och nu är det standard i många bilar”, konstaterar Henrik.
Att bröderna inte bara brinner för sin verksamhet, utan också för frågan om fordonsanpassningens vara eller inte vara i Sverige råder det inga tvivel om. När man från politiskt håll inte alltid förstår hur viktig den faktiskt är reagerar de starkt. “Sett ur ett samhällsperspektiv är det här ett väldigt billigt sätt att ge människor självständighet och livskvalitet och det är otroligt sorgligt att man inte från politiskt håll värnar bättre om det statliga bilstödet”, slår Andreas fast och Henrik håller med:
Ja, och vissa av våra kunder har funktionshinder som gör att de måste ha en större bil och då är det som vi ser det helt orimligt att dessa fordon inte kan undantas från Malussystemet – husbilar undantas ju redan! Där hoppas vi på en förändring.
