Det är hög tid att utbilda svenska hantverkare, inredare och konsumenter om de många fördelar som kork-materialet besitter. Kork är ett unikt material både vad gäller egenskaper, användningsområden samt den miljömässiga hållbarhet under vilka materialet växer och skördas.
Anders Grip är försäljningschef på Amorim Flooring Sweden och ansvarig för det 150-årsjubilerande varumärket Wicanders i Sverige. Ett svenskt varumärke från 1868 som 1989 hamnade under portugisisk flagg, hos en korkproducent som står för cirka 75 procent av världens korktillverkning.
– Det finns cirka 2,2 miljoner kvadratmeter korkskog i världen, berättar Anders. Det fina med kork är att träden inte huggs ned utan att barken skalas av. Barken växer sedan ut inom nio år och man kan då skörda kork igen.
Livscykeln från planta till träd är cirka 25 år till första skörden. Ekens första två skördar ger material till att tillverka kork som används exempelvis till väggbeklädnad och golv. Först vid tredje skörden är det möjligt att tillverka vin- och champagnekorkar av korkbarken.
– Det tar alltså 43 år från planta tills det går att tillverka korkar. Det spill som blir vid den skörden tas tillvara och används till vägg- och golvmaterial. Livslängden på en korkek kan vara så lång som 500 år, men de flesta träd blir cirka 250 år gamla.
Korkekar växer naturligt i Portugal, Spanien, Italien samt längs hela Afrikas kust, berättar Anders. Att skörda kork är ett av de högst avlönande hantverksyrkena i Portugal. Det kräver enorm skicklighet att skörda barken. Den som hugger för djupt förstör trädets möjligheter att få tillväxt av ny korkbark, även om trädet i sig inte dör av det misstaget. Det är ett yrke som ofta går i arv från far till son. Yrkesstoltheten är stor. Produktionen av korkprodukter är enorm i dessa länder. Du kan köpa smycken, slipsar, skålar, väskor och även jackor i korkmaterial. Även NASA använder kork som isoleringsmaterial i sina rymdskepp. I Sverige ser vi kork idag mest som glasunderlägg och grytunderlägg eller som material i Birkenstocks skor. Förutom då vi korkar upp en flaska rödvin inför helgen, eller smäller champagnekorken på Nyårsnatten.
Kork har egenskaper som inget annat naturligt material har. Korken i sig består av 60 procent luft. Vilket Anders förklarar är anledningen till att vi kan vända en vinflaska upp och ned utan att den läcker.
– Du kan trycka ihop en vinkork så mycket du orkar, den kommer ändå återgå till sitt ursprung.
Det här gör att du får ett lätt och tunt material att hantera som dessutom har goda akustiska egenskaper samt goda vibrationer. Den som ställt en varm gryta på ett grytunderlägg av kork vet att det även efter att grytan lyfts bort håller kvar en del av värmen. Ett korkgolv är också ett vänligt material för kroppen att gå och stå på under en hel dag.
– Det är ett ergonomiskt korrekt material då det sviktar lite lätt. Ett betonggolv är inte så skönt att stå eller gå på efter ett tag då det belastar rätt hårt i fotleder, knä, höfter och ländrygg, säger Anders. Den belastningen slipper du med ett golv av kork. Kork reducerar även akustiken, både i rummet du befinner dig i, samt för grannar.
Danmark och Finland, våra nordiska grannar, använder kork i en helt annan utsträckning än vad som görs i Sverige. Inte helt enkelt att förklara varför det är så. Innovationen inom korkproduktionen har haft en rasande utveckling och många gånger går det inte att se med blotta ögat att det är kork vi har under fötterna eller framför ögonen.
– Kork kan se ut som vilket trägolv som helst, eller stengolv. Så du kan få ett stengolv men med korkens fina egenskaper. I vår digitaliserade värld idag går det också att digitalt trycka de mönster du önskar.
Vi är redo för kork i Sverige nu. Det vore miljömässigt korkat att inte förstå korkmaterialets unika egenskaper och möjligheter, samt det hållbara miljötänk som genomsyrar framställningen och produktionen av korkprodukter.