165083 GS
165083 GS0
165083 GS1
165083 GS2
165083 GS3
165083 GS
165083 GS0
165083 GS1
165083 GS2
165083 GS3

''Vi vill och gör varandra väl''

I helt nybyggda Glömstaskolan i Huddinge bygger man goda och meningsfulla lärmiljöer med plats för alla elevers utveckling och lärande. Skolbyggnaden är konstruerad med flexibilitet och trygghet i fokus och för att skapa förutsättningar för den pedagogik man vill bedriva. Både den inre och den yttre arbetsmiljön är anpassad efter människorna som verkar här – inte tvärtom.

Glömstaskolan ligger mitt i ett av Storstockholms allra starkast växande områden. Här bygger man tusentals nya bostäder och satsningen är stor på samhällsservice i form av bland annat sjukhus, högskola och kultur. 


– I dag är Glömstaskolan en F–6-skola med 250 elever, men om tre fyra år kommer 700–900 elever i årskurserna F–9 att gå här, berättar Peter Bragner, som är rektor för den nyöppnade kommunala skolan i Flemingsberg söder om Stockholm. 


Glömstaskolan är byggd utifrån en hög trygghetsfaktor där de fysiska miljöerna gör det möjligt att anpassa undervisningen. 


– Hela verksamheten utgår ifrån ett kommunikationsnav mitt i skolan. Vi har byggt bort skåphallar, korridorer, trapphus, obevakade toaletter och andra traditionellt utsatta miljöer, säger Peter. 


Undervisningsområdena är tydligt definierade och här finns allt ifrån rena föreläsningssalar till läsrum med soffor och sittsäckar. 


– Utöver trygghet, som är en grundläggande förutsättning för lärande, har vi haft ambitionen att den fysiska miljön ska främja elevernas utveckling av de förmågor och färdigheter som de kommer att behöva i sitt framtida liv, förklarar Peter vidare. 


Han tycker att man måste öppna upp skolan för fler sätt att lära. 


– Det är till exempel inte självklart att alla elever lär sig bäst när de sitter stilla i en bänk. Därför måste vår organisation samt vår sociala och fysiska lärmiljö stödja flexibilitet och anpassning, säger han. 


De vuxna arbetar i team för att kunna dela upp elevgrupperna baserat på behov och undervisningens syfte. Teamen består både av lärare, fritidspedagoger och socialpedagoger. Deras olika specialkompetenser gör det möjligt för dem att arbeta med en helhetssyn på lärande och kunskapsutveckling. Man lär av varandra. Något som gäller både vuxna och barn.


– Vi anser att det är tiden som vi vuxna tillbringar tillsammans med eleverna som gör skillnad och därför har vi bland annat minimerat de fasta mötestiderna, förklarar Peter.


För en förbättrad elevhälsa 

Ytterligare en bärande idé och en förutsättning för elevernas lärande är deras fysiska och psykiska hälsa. En elev som mår dåligt kan omöjligt ta till sig någon form av undervisning. 


– Vi vet att det finns 15-åringar som är drabbade av benskörhet och att dagens ungdomar väger betydligt mer än tidigare generationer. Skolan har ett enormt ansvar för att öka medvetenheten och bidra till en förbättrad folkhälsa, säger Peter bestämt. 


Att pulshöjande aktivitet och styrketräning främjar inlärning är vetenskapligt bevisat och något som man tagit tillvara på vid utformningen av den inre och yttre skolmiljön. 


– Skolgården är utformad för rörelse och lek, och vi har riktade uteverksamhet varje dag, berättar Peter. 


Två gånger i veckan arbetar man även pulshöjande. Samtliga fysiska aktiviteter är komplement till de ordinarie två idrottstimmarna.


– Självklart är det lättare för oss att motivera de yngre eleverna att röra på sig, men vi har även metoder som passar de äldre, säger Peter och berättar om hur man till exempel kan promenera och prata engelska på samma gång – så kallade ”walk and talks”.


Ett grundläggande mål med det strukturerade hälsoarbetet är att skapa en medvetenhet hos eleverna och uppmuntra dem till att ta ansvar för sitt eget fysiska och psykiska välmående. Både nu och i framtiden.   


– Vi måste få dem att förstå varför de ska ta hand om den egna hälsan. Om de inte inser meningen är det omöjligt för oss att påverka dem, säger Peter. 


Hållbar inlärning

Detsamma gäller även den teoretiska undervisningen. Undersökningar visar att motiverade elever lyckas långt bättre i matematik jämfört med dem som inte förstår varför man ska lösa uppgifterna. 


– Att bara göra, utan att förstå varför, är helt meningslöst. Vi måste se till att eleverna förstår det högre syftet med det vi gör i skolan. Endast då är lärande på djupet möjligt, förklara Peter. 


Just djupinlärning och de hållbara kunskaper som ett sådant lärande medför är en central del av den svenska skolans läroplan. 


Hållbarhetsbegreppet handlar även om natur och miljö.


– Glömstaskolan är en miljöklassad byggnad och vi är helt självförsörjande på energi. För att konkretisera för eleverna har vi en skärm som visar vad vår energi kommer ifrån och används till. Att eleverna får med sig ett miljötänk är också ett av våra viktigaste uppdrag, säger Peter. 


Hans vision för skolan är genomtänkt och tydligt formulerad. Arbetet måste vara utåtriktat och syfta till att man ska vara med och styra framtidens samhälle.


– Det är oerhört viktigt att vi även om några år drivs av viljan att utvecklas. Vi får inte nöja oss och fastna i en form, understryker Peter Bragner avslutningsvis. 

2016-11-11
Dela artikel
banner image

Sponsrade artiklar

Artiklar publicerade på webbplatsen som inte är märkta redaktionellt är betalda samarbeten.

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Enterprise Magazine använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.

Cookies