JosefFrank36360006Svenskt Tenn_Tea Room

Historiska mönster i nutid

När anrika inredningsbutiken Svenskt Tenn grundades på 1920-talet var det fortfarande relativt ovanligt med kvinnliga företagare. Det hindrade aldrig 30-åriga Estrid Ericson som drevs av sin passion för form och färg. Tillsammans med den österrikiske arkitekten och formgivaren, Josef Frank, vände hon ett nytt blad i svensk formhistoria.

Text: Teresa Ahola Foto: Svenskt Tenn

Svenskt Tenn på Strandvägen i Stockholm domineras av möbler och tyger signerade Josef Frank, men det var grundaren Estrid Ericson som såg till att sprida produkterna. Tillsammans var de en oslagbar duo som förvandlade den nyktra funkisstilen till något mjukt och hemtrevligt. Formgivaren Thommy Bindefeld är butikens första marknadschef och har sedan sex år tillbaka representerat det anrika företaget.


– Det unika med Svenskt Tenn är att vi ägs av Kjell och Märta Beijers Stiftelse, och att vinsten oavkortat går till forskning inom medicin och ekologisk ekonomi. Företaget bidrar med stora summor till två stora forskningsinstitut i Stockholm varje år, något som vi är väldigt stolta över, inleder han.


Pengarna går till Karolinska Institutet och Beijerinstitutet på Kungliga Vetenskapsakademin. Butiken, som har en mycket intressant historia, öppnade år 1924 och lockade redan från starten till sig personer från det övre samhällsskiktet. Grundaren Estrid Ericson var utbildad teckningslärare och tennkonstnär som startade verksamheten som en liten tennverkstad på Smålandsgatan i Stockholm. Tillsammans med sina formgivarvänner från Tekniska Skolan, det som i dag heter Konstfack, började hon skapa nya former av tenn.


– De såg att det var ett material i tiden och intresset för tenn fick sig ett rejält uppsving på 20-talet, fortsätter Thommy Bindefeld.


Formgivarna skapade en början på en ny era när de började framställa vaser och andra unika föremål av tenn. Fram till dess hade tenn varit ett mer traditionellt material som främst användes till att tillverka tallrikar och koppar.Att de vågade använda tenn till andra typer av former än de traditionella blev det stora genombrottet. År 1925 ställde Estrid Ericson ut sina föremål på världsutställningen i Paris där hon vann en guldmedalj. Efter det blev Svenskt Tenn snabbt ett etablerat varumärke, och två år senare hittade Estrid Ericson lokalen på Strandvägen där butiken fortfarande huserar.


– I början bestod sortimentet huvudsakligen av tennprodukter, men så småningom adderades även möbler. Då tyckte vissa att butiken inte skulle heta Svenskt Tenn längre, men Estrid Ericson ville bevara namnet eftersom varumärket redan var så etablerat, säger Thommy Bindefeld. 

Estrid Ericsons intresse för möbler väcktes egentligen redan innan butiken slog upp portarna. Närmare sagt hemma hos sina goda vänner som precis hade flyttat tillbaka till Sverige från Österrike.


– Hon tyckte att en stol i deras ägo var genialiskt vacker och fick veta att det var en österrikisk formgivare, Josef Frank, som hade ritat den. Vad vi vet i dag försökte hon kontakta formgivaren, men lyckades inte nå honom förrän en tid senare.


Även hans verk hyllades på stora världsutställningar. Josef Frank arbetade som arkitekt och professor i Wien, samt drev en inredningsbutik. Han var jude och gift med en svensk kvinna, Anna. När nazisterna tog makten i Tyskland fick han inte arbeta kvar som professor på Arkitekturhögskolan och erbjöds heller inga jobb som arkitekt längre. År 1933 bestämde de sig därför för att flytta till hustruns hemland, Sverige.


– Paret flyttade hit nästan i sista minuten innan situationen där förvärrades. Väl framme kontaktade Josef Frank Estrid Ericson, varav de inledde ett livslångt samarbete, berättar Thommy Bindefeld. 


När nazisterna gick in i Norge och Danmark flyttade paret Frank till New York, USA. De bodde på Manhattan varifrån Josef Frank fortsatte att skicka hem mönster till Estrid Ericson. När andra världskriget tog slut flyttade paret Frank tillbaka till Sverige, och då fortsatte formgivarduon sitt nära samarbete ända fram tills Josef Frank gick bort år 1967. Svenskt Tenn förblev sig likt trots stora samhällsomvälvningar och världskrig. Estrid Ericson höll i den dagliga driften och Josef Frank bidrog med ritningar av möbler och textilier. Han har gjort djupa avtryck i den svenska designhistorien, och Svenskt Tenn besitter en enorm skatt av hans formgivning och design. I företagets arkiv finns det minst 200 mönsterförlagor och cirka 2 000 möbelritningar av den hyllade formgivaren.


– Vi har ständigt ungefär 40–45 mönster i produktion. Vissa mönster får vila medan andra plockas fram, och vissa har aldrig tidigare varit i produktion. Anledningen till att vi är återhållsamma med ett mönster är att vi vill behålla det så intressant och spännande som möjligt. Annars riskeras designen att urvattnas. Vi vill inte trötta ut designen, säger Thommy Bindefeld och tillägger:
–Vi utgår bara utifrån Josef Franks förlagor, och skulle aldrig ändra på något, för då skulle vi inte kunna garantera hur det kommer att se ut i framtiden. Hans mönster var främst skapade för inredning och så kommer det att förbli.


Det finns speciella mönster för textilier, speciella mönster för tapeter och speciella mönster för mattor. Grundsortimentet består med andra ord främst av Josef Franks formgivning, men delvis även Estrid Ericsons. 


– Hennes formgivning ses framför allt på tenn- och smyckessidan. Det välkända elefantmönstret var det enda mönstret som hon skapade själv.

Den kreativa duons inredningsfilosofi var fri och tillåtande, med få pekpinnar. De var inga slaviska trendföljare, utan gick egentligen tvärs emot strömmen. De ägde ett fritt och konstnärligt stilideal som bejakade bekvämlighet, hemtrevlighet och färgrikedom. Naturens färger och former fördes in i inredningen för att skapa harmoni. Textila mönster med färggranna blommor och frukter skapade en pågående process och en sann fröjd för ögat.


– 30-talets minimalism och modernism var avskalad, ren och enkel så Josef Frank stod verkligen emot sin tids arkitekter och formgivare för hans stil var raka motsatsen. Han blandade fritt material, färger och former. I dagens inredningsmagasin ser man förstås det hela tiden, men på den tiden var det ganska revolutionärt.  


Estrid Ericson gifte sig sent och fick inga barn och därmed heller inga arvingar. Vid sina äldre dagar började hon därför fundera på vad hon skulle göra med företaget. Efter rådgivning från sin gode vän Anders Wall bestämde hon sig slutligen för att sälja sina aktier till Kjell och Märta Beijers Stiftelse, som Anders var ordförande för. Överenskommelsen med stiftelsen var att Svenskt Tenn skulle leva vidare för evigt. Estrid Ericson ville behålla företaget som ett livsstilskoncept och ville inte blanda in stora varuhus som återförsäljare.


– För evigt låter långt, 300 år vore mer rimligt, ler Thommy Bindefeld. Skämt åsido, vi vill säkerställa att Svenskt Tenn lever vidare för evigt och ser därför till att företaget inte växer så snabbt att vi tappar kontrollen.


Han förklarar att vissa företag överanvänder sin design till den grad att folk tröttnar på deras motiv och mönster. Det vill Svenskt Tenn helst undvika. Företaget har en gyllene möjlighet att skifta mönster och är väldigt återhållsam med exploateringen av dem.  


–Jag får ofta förfrågningar om vi vill sätta mönster på till exempel kylskåp, gummistövlar eller paraplyer, men det gör vi inte, för då är risken stor att vi tröttar ut våra mönster. För att hålla oss samtida köper vi i stället in ny formgivning. Vi ger uppdrag åt både inhemska och internationella formgivare att skapa produkter för Svenskt Tenn som vi sedan själva producerar.


Marknadschefen ger några exempel på lyckade projekt som har fått det historiska sortimentet att kännas samtida.


– Vi har bland annat gjort en belysningsserie tillsammans med en cypriotisk formgivare, Michael Anastassiades, som är verksam i England. Han är en ”upcoming” designer tycker jag.


Det är populärt att söka sig till Svenskt Tenn och Thommy Bindefeld säger att det viktigaste kravet är att formgivaren äger ett formspråk som passar själva grundkonceptet. Som formgivare äger Thommy ett gott öga för design och kan snabbt se var det finns potential. 


– Jag följer samtida design och kan se vad som kan passa oss. Vi följer inte trender utan skapar nytt i den inredningsvärld där vi befinner oss och alltid har gjort.


Det viktigaste är att arbetet håller hög kvalitet både i formen och produktionen.


– Vi producerar cirka 80–90 procent av vårt sortiment genom hantverkare i Sverige eftersom vi vill värna om det svenska hantverket. Tyvärr finns inte allt hantverk kvar lokalt längre och då måste vi förstås söka oss utanför landets gränser, men väljer gärna aktörer som finns nära oss för att kunna kontrollera kvaliteten.


Eftersom kvaliteten är ledstjärnan i arbetet planerar Svenskt Tenn heller inte att öppna fler fysiska butiker.


– Vi har gjort vissa utstickare, som att öppna en Pop Up Store i samband med en utställning i Helsingfors, Finland, och har tankar på liknande lösningar även framöver. Utöver den fysiska butik som vi har driver vi även vår nätbutik som besöks av många internationella kunder.  


Svensk Tenns varor tycks stiga i värde med åren och ibland klubbas varorna för ett högre pris i kvalitetsauktionshusen än vad de säljs för i butiken.


– Vissa auktionshus har egna avdelningar för Svenskt Tenn. En soffa från oss är ingenting som du slänger eller byter ut, utan den behålls i generationer. Att köpa våra produkter är att tänka ekologiskt. Kjell Beijer, grundaren av Kjell och Märta Beijers Stiftelse, värnade för ekologi redan på 1960-talet, så miljötanken har legat med oss länge, avslutar Thommy Bindefeld. 

 

Läs mer...

2015-03-12

EM_ABP entreprenad_02

Markentreprenör med sinne för detaljer

Artikel Att anlägga en trädgård, göra en garageuppfart eller allmänt snygga till sin tomt gör inte bara sitt till för trivseln, det höjer många gånger också värdet på en fastighet. – I de flesta fall får man...
EM_It-total_01

Cyberattacker är de kriminellas nya krig

Artikel Då ett Miamibaserat mjukvaruföretag utsattes för en hackerattack av cyberkriminella i juli i år, var det många som tvingades få upp ögonen för verkligheten. Ransomware-attacker där företag utpressas på...
    EM_hege-blaecker_08

    Hege Bläcker

    Bilfantast, influencer och en av Lidköpings mest framgångsrika företagare.

    EM_peter-svensson_05

    Fotar världens kändisar

    Fotografen och regissören Peter Svenson har en lång meritlista och är ett sant bevis på att om man tror på sig själv och sina drömmar kan man nå hur långt som helst.

    6

    Löwengrip

    Från bloggare till influencer och superentreprenör. En resa som fostrat en kvinnlig entreprenör med en enormt stark förankran i samtid och samverkan.

    Arkiv