Vid fönster_webb

”Ingenting är omöjligt” enligt skolvärldens Gunde Svan

Det handlar om att våga leda skolan och ta kommando över processer. Det anser ”superrektorn” Lina Axelsson Kihlblom är lösningen på problemet med elever som går med underkända betyg år efter år. Men att vända en negativ skolspiral kräver mod och handling. Möt skolvärldens Gunde Svan som med sin ”ingenting är omöjligt”-attityd provocerar, motiverar och bevisar att det går att vända en negativ skolutveckling till något positivt och hållbart.

Text & bild: Gustaf Andersson


Det är en solig höstdag i Stockholm. Lina Axelsson Kihlblom har just anlänt till Centralen från kommunhuset i Haninge där hon arbetar som grundskolechef. Om en timme ska hon vidare för ett möte med Skolkommissionen där hon varit ledamot sedan starten 2015.


Det är bråda dagar, erkänner hon. Men det är inget som märks utåt. Hon tar sig tid, visar ödmjukhet och upplevs lika målmedveten som den mediala bilden förtäljer om denna framgångsrika skolledare.


Känd för den breda massan blev Lina under sin tid som rektor på Ronnaskolan i Södertälje. Efter att ha lyckats genomföra ett enormt förändringsarbete, där hon fick elever och lärare mer motiverade samt markant ökade gymnasiebehörigheten på tre års tid, fick hon epitetet ”superrektorn”. Mycket tack vare att hennes arbete dokumenterades av SVT och UR och visades i serien ”Rektorerna”.


Nu har hon renodlat framgångsreceptet som hon applicerade på Ronnaskolan och kokat ner det i hennes kommande bok, ”Våga leda skolan”, som släpps i slutet av oktober.


– Den handlar om det som titeln avslöjar – om att våga leda skolan, att man måste ta kommando över processer, säger hon, när vi satt oss på ett hotellfik på Vasagatan.


I alla organisationer som funnits länge finns, enligt Lina, en risk att trygghet går före syftet – att man i stället för att våga ifrågasätt och utmana fortsätter i samma hjulspår som tidigare. Inom skolvärlden pågår detta trots att problem med exempelvis elever som får underkända betyg år efter år fortsätter.


– Världen omkring oss, elevsammansättningen och kunskapsuppdraget har förändrats, men organisationen har inte hunnit med. Det finns ofta ett glapp i dialogen, säger hon.


Lärare vet ofta tidigt på året vilka elever som inte kommer att nå målen, men organisationen i sig orkar sällan rå på dessa utmaningar. Antingen får då enskilda lärare eller specialpedagoger ta hand om problemet. Eller så låter man det bara vara.


– Man säger aldrig ”nu ser vi till att fixa det här!”.


Sladdtrassel_webb

Lina Axelsson Kihlblom vill alltid befinna sig i kreativa processer. Dit räknas dock inte utredandet av sladdtrassel.


Vidare menar hon att det är fel att skylla på rastlösa elever, dåliga lärare, ja till och med resursbrister. Linas svar är att skolans reparativa förmåga inte är tillräcklig och att det inte har prioriterats att försöka ändra det. I stället måste man fokusera på extrema lösningar, som ”kompenserar för strukturella svagheter”.


Eftersom alla skolor ser olika ut har hon därför skapat ett verktyg som kan användas för att skapa en skolprofil – ett så kallat prognoskluster som innehåller fem olika variabler.


Genom att ta reda på hur eleverna ligger till, hur många som är särbegåvade, presterande, har godkända respektive underkända betyg samt hur många som har väldigt långt kvar till ens att bli godkända, kan man se en kurva över elevgruppens utmaning.


– Denna utmaning säger sedan väldigt mycket vilken typ av ledarskap som behövs på skolan. För att vara rektor eller skolledare på en skola med bra resultat krävs en typ av personlighet. Och ska man vända en dålig trend och lyckas skapa mycket reparativa åtgärder krävs ett helt annat ledarskap. Man måste våga prioritera, sätta in ny energi i organisationen och strukturera upp.


Med boken försöker Lina sätta ord på saker som hon tror att många tycker är väldigt svårt.


– Till exempel att kompensera för elevers socioekonomiska bakgrund. Det måste vi våga prata om och göra konkreta listor över eftersom olika skolor måste kompensera på olika sätt, säger hon och fortsätter:


– Nästan alla skolledare säger till exempel att de arbetar kompensatoriskt, men väldigt få kan visa rent konkret hur de gör det. Svåra elever skapar en känsla av otillräcklighet inom organisationen som kan vara paralyserande. Samtidigt som många åtgärder görs bara för att tillfredsställa de vuxnas behov av att göra något.


Varför så många skolor har svårt att komma ur en negativ trend med elever som gång på gång får underkända betyg svarar Lina:


– Jag tror att rektorer och skolledare överlag har svårt att vara en annan sorts ledare än vad som behövs. Om de skulle försöka skulle det skapa mycket oro i organisationen. Men det krävs för att våga leda skolan.


När Lina kom till Ronnaskolan 2011 gjorde hon som hon alltid gör: satte upp ett mål och var sedan väldigt tydlig med vad hon ville förändra och vad hon ville uppnå. Sedan var det bara att arbeta därefter.

Hur skolpersonalen upplevde det svarar hon:


– Det skapade en oro. Om man arbetar väldigt hårt men resultaten fortsätter att gå neråt, och det kommer någon som säger ”nu ska vi lyfta resultaten”, då har man noll förtroende för det, svarar Lina och utvecklar:


– En organisation är som en människas psyke. Är man väldigt förändringsbenägen, har provat många olika saker och lyckats med det blir man väldigt flexibel. Men en organisation som inte lyckas och fortsatt som man alltid gjort förlorar sitt självförtroende. På Ronnaskolan fanns väldigt många duktiga lärare med dåligt självförtroende.


När kände du att du fick med dig personalen?


– Vissa hade jag med mig redan dag ett, vissa fick jag aldrig med mig. Men det är inte det som är syftet. Det gäller att man vågar, något som ingår i chefsrollen.


Gåbild utomhus3_webb


För drygt ett år sedan kom Linas självbiografi ”Kommer du tycka om mig nu?” ut. Den handlar om utanförskap, identitetssökande och den könskorrigering som hon genomförde för över 20 år sedan.


I boken berättar hon väldigt personligt om hennes barndoms dilemma, att hon som femårig flicka upptäckte att hon har en pojkes kropp, och för att bli accepterad levde Lina ett yttre och ett inre liv. Hon kunde snabbt välja att bete sig ”manligt” eller bara vara den hon egentligen var.


– Jag läste in min omgivning väldigt mycket, och spelade ett spel för att bli accepterad, berättade hon hösten 2015 när hon gästade tv-programmet Skavlan.


Samtidigt visste hon hela tiden att någon dag skulle hon blomma ut, och det blev också hennes räddning.

Att Lina gick ut offentligt med sin berättelse har fått effekt.


– Ja, kanske. Bara under det senaste året har jag märkt att det inte längre är ett lika laddat ämne. Redan veckan efter att boken kom ut ringde en chef till mig och berättade om två elever på sin skola som var i samma process som jag var i.


Bilden av att vara annorlunda behöver, enligt Lina, inte vara att man per automatik blir deprimerad, låser in sig och lever på socialbidrag livet ut.


– Vill man uppnå något kan man lyckas, eller i alla fall komma väldigt nära. Det handlar om handlingskraft och tilltro till att man kan. Det handlar egentligen om hur mycket energi man stoppar in och hur mycket utlopp det ger. Det gäller att fokusera på de processer som man kan påverka.


I dag har Lina inte bara en lång ledarskapserfarenhet från skolvärlden, utan hon är även utbildad jurist, talar fem språk flytande och har varit marknadskommunikationschef på ett it-bolag på Irland. Var denna starka drivkraft kommer ifrån svarar hon:


– Det handlar om kreativitet, att förändra och skapa nytt är en kreativ process. Att bara ta sig an gamla saker är ganska tråkigt. Jag vill ständigt befinna mig i kreativa processer.


”What doesn’t kill you, makes you stronger” må vara ett uttjatat begrepp. Men på få andra personer passar orden in så bra som på Lina Axelsson Kihlblom – som efter intervju kilar ner i tunnelbanan för mötet med Skolkommissionen.

Under våren 2017 kommer den att lämna förslag som syftar till höjda kunskapsresultat, förbättrad kvalitet i undervisningen och en ökad likvärdighet inom den svenska skolan.


Som sagt, ingenting är omöjligt enligt skolvärldens Gunde Svan.


Pelarna2_webb

Lina Axelsson Kihlblom

Arbete: Grundskolechef i Haninge kommun och ledamot i regeringens Skolkommission.

Bakgrund: Utbildad jurist, universitetsstudier i tyska, franska och spanska. Har tidigare arbetat som marknadschef, utbildningschef, lärarvikarie och rektor.

Aktuell: Hennes bok ”Våga leda skolan”(Gothia Fortbildning) släpps den 31 oktober.

Läs mer...

2016-10-28

EM_alltibygg_07

Byggfirma som kan sköta hela byggprocessen

Artikel Hos Allt i 1 Bygg Huskvarna AB får kunderna en bekväm lösning för sitt byggprojekt. Här får de hjälp med alltifrån bygglovshandlingar och ritningar till uppförande med totalentreprenad.
EM_advokatfirman-hahne-norlin_01

När du befinner dig i en kris eller vill förekomma en- välj rätt advokatbyrå

Artikel De flesta människor behöver någon gång i livet vända sig till en advokat. Du går igenom en skilsmässa, barnen ska få gåvor, ett testamente ska upprättas eller du har dragits in i ett brottmål. Advokater...
EM_dennis-teknikmagasinet_04

Butikschef på Teknikmagasinet

Denis Manasiev Vukotic driver Teknikmagasinet mot nya framgångar!

_Skincity-pressbild

Eldsjälen bakom Skincity

Annica Forsgren Kjellman ligger bakom skönhetsimperiet Skincity – professionell hudvård online.

EM_mercedes.murat_04

Mercedes Murat

Konstnären som balanserar känslofylld konst med hårt fysiskt arbete.

Arkiv