Harvardprofessorn Arthur C. Brooks menar att vi ofta börjar i fel ände. Problemet är inte att livet är osäkert. Problemet är att vi kräver att det inte ska vara det.
Osäkerhet har blivit något vi vill “hantera bort”. Men Brooks pekar på en mer hållbar strategi: träna förmågan att leva med ovisshet istället för att bekämpa den. För paradoxen är tydlig - ju mer vi försöker eliminera risk och osäkerhet, desto mer utrymme ger vi ångesten.
Oro uppstår sällan ur faktiska hot. Den växer i glappet mellan vår önskan om garantier och verklighetens ofrånkomliga osäkerhet. Hjärnan fungerar som en överambitiös säkerhetschef: den överdriver faror, kräver försäkringar och blandar ihop möjliga scenarier med sannolika utfall.
”Osäkerhet försvinner inte. Men dess makt över dig kan göra det”.
För entreprenörer och högpresterare blir detta extra tydligt. Affärsbeslut, investeringar, marknadsförändringar - allt innehåller osäkerhet. Den som väntar på full trygghet väntar för evigt. Den som agerar trots osäkerhet bygger momentum.
Brooks budskap är varken fluffigt eller naivt. Det är rakt, nästan stramt: Du behöver inte känna dig säker för att fungera stabilt.
Det handlar om psykologisk flexibilitet - att kunna uppleva oro utan att låta den styra beteendet. Att skilja mellan känsla och verklighet. Att förstå att obehag inte är detsamma som fara.
Och kanske viktigast av allt:
Att sluta förhandla med framtiden.
För framtiden skriver inga kontrakt.
I en tid där världen svänger snabbare än någonsin kan lugn paradoxalt nog börja med acceptans. Inte av nederlag - utan av verkligheten.
Knut Agnred är mannen och den tidlösa legenden inom spektakulära utfall och dramatisk tänkvärdhet.
Konstnären som balanserar känslofylld konst med hårt fysiskt arbete.
Fotografen och regissören Peter Svenson har en lång meritlista och är ett sant bevis på att om man tror på sig själv och...
