Per Holknekt
Från brädan till scenen
Det gör iGaming-aktier till en unik grupp av tillgångar. Vanliga modeller för att värdera företag, som är byggda för att hantera förutsägbara kassaflöden och stabila konkurrensförhållanden, fungerar inte så bra när ett enda beslut från en regering kan förändra en hel marknad på bara några veckor. Historien visar oss några bra exempel.
När Tyskland införde nya regler för spel 2021, förlorade flera företag som tillhandahöll spel omedelbart möjligheten att bedriva verksamhet på en av Europas mest inbringande marknader. Det gjorde att värdet på deras aktier sjönk kraftigt. År 2019 införde Sverige krav på omsättning och begränsningar för bonusar. Det ledde till att intäkterna för flera spelbolag sjönk kraftigt under de följande kvartalen. Även aktiemarknaden reagerade snabbt, långt innan årsredovisningarna visade att företagen gick sämre. Men när den nederländska spelmyndigheten, Kansspelautoriteit, började ta emot ansökningar om licenser under 2021, efter tio år av osäkerhet, blev utsikterna för branschens framtida intäkter bättre och aktiekurserna steg. Sådana händelser kan få värdet på ett företags aktier att förändras med 10, 20 eller till och med 30 procent på bara några veckor. Det sker inte på grund av svaga kvartalsresultat. En faktor som gör det svårare att analysera iGaming-branschen är att politiska processer sällan sker på ett förutsägbart sätt. Ett land kan under flera år signalera att det vill liberalisera spelmarknaden och locka till sig spelbolag, för att sedan backa eller skärpa villkoren när politiker utsätts för tryck.
Den brasilianska spelmarknaden visar hur svårt det kan vara att förstå regleringar. Det tog lång tid innan regleringarna var på plats och spelbolag som började tidigt måste ändra sina tillväxtplaner flera gånger. När man bedömer ett spelbolag måste man titta på hur mycket pengar som kommer från olika länder. Det handlar inte bara om hur stort landet är, utan också om hur bra regleringarna fungerar och om landet är stabilt. Ett bolag som får mycket pengar från länder som inte har bra regleringar eller är politiskt instabila, har en dold risk. Den här risken syns inte alltid i siffrorna, men kan bli verklighet mycket snabbt. Många analytiker fokuserar bara på hur mycket pengar bolaget tjänar och hur mycket det kostar att hitta nya spelare. Men de missar en viktig del av bilden. Risken med regleringar är inte bara något som händer ibland, utan kan vara en avgörande faktor för bolagets framtid.
För en investerare som följer sektorn är det största frågetecknet inte hur ett bolag presterar just nu, utan hur portföljens exponering ser ut mot framtida regleringsförändringar - och om marknaden redan har tagit med dem i beräkningen.
Intresset för spelbolagens aktier har att göra med att efterfrågan på digitala spel har visat sig vara mycket stabil genom olika ekonomiska cykler. Människor som spelar på casino gör det ofta för att de vill ha kul, och det mönstret förändras inte mycket oavsett hur ekonomin ser ut - det gör sektorn mer stabil än man kan tro. Det är en egenskap som analytiker betonar när de förklarar varför spelbolag ses som en egen typ av investering snarare än bara en del av underhållningsbranschen.
Ingen annan bransch på Stockholmsbörsen eller bland de europeiska spelnoterade bolagen är så känslig för politiska händelser som iGaming-branschen. Det beror på att de intäkter som operatörerna har är direkt beroende av licenser. Licenser kan återkallas, omförhandlas eller begränsas med kort varsel. En operatör som får en stor del av sina intäkter från en enda marknad har en stor risk. Det framgår inte alltid tydligt av de kvartalsrapporter som analytiker tittar på.
Det skapar en stor skillnad. Positiva nyheter om en ny marknad som öppnas kan ge stora kurshopp. Negativa besked om regleringar kan slå hårdare och snabbare. Marknaden sätter ett lägre pris på grund av risken för regleringar. Det priset kan ibland tyckas orättvist lågt. Men historiskt sett har det visat sig vara motiverat. Den som följer nyheterna noggrant kan agera innan andra hinner det.
Börsanalytiker som arbetar med iGaming-bolag använder sig av P/E-tal, det vill säga pris i förhållande till vinst, och EV/EBITDA, som är företagsvärde i förhållande till rörelseresultat före av- och nedskrivningar, på samma sätt som i andra branscher. Men det finns ett viktigt tillägg. Den så kallade regleringspremien, eller regleringsdiskonten, läggs till standardmodellerna och visar hur sårbar ett bolags intäktsbas anses vara för politiska förändringar.
Bolag som har en bred geografisk spridning och etablerade licenser på mogna och stabila marknader handlas vanligtvis till högre multiplar än operatörer som har en koncentrerad exponering mot oreglerade eller nyöppnade jurisdiktioner. Detta beror i grunden på en riskpremie för osäkerhet, och det är just den premien som förändras när nyhetsflödet ändrar karaktär.
En av de mest pålitliga kursrörelserna inom sektorn sker runt förvärv. iGaming-branschen har gått igenom en stor förändring under det senaste decenniet. Det har blivit vanligare att företag går samman på grund av fördelarna med stora teknologiplattformar. Ett annat skäl är att dela kostnader för licenser över fler marknader.
När ett företag erbjuder att köpa ett annat bolag, stiger det bolagets aktie direkt - ofta med 20-30 procent. Å andra sidan kan det köpande företagets kurs sjunka lite grann i början. Det beror på hur marknaden ser på det pris som betalas och om förvärvet är logiskt.
Ett exempel är när Flutter Entertainment köpte en del av FOX Bet och senare stärkte sin position i FanDuel. Till en början straffade marknaden Flutter för det höga priset.
Men när det långsiktiga värdet blev tydligt, steg kursen. Detta mönster är vanligt. När ett bolag köps, köper andra investorer snabbt aktier i det bolaget för att få en snabb vinst. Det gör att aktiekursen stiger, men inte alltid till det pris som är avtalat.
Det finns alltid en liten risk att affären inte går igenom på grund av problem med myndigheterna. Det är särskilt viktigt i den här branschen, där flera myndigheter måste godkänna förändringar i ägarskapet. Det som är intressant är hur de bolag som inte är direkt inblandade reagerar. En stor affär kan signalera att de oberoende operatörerna kan vara nästa mål. Marknaden börjar då spekulera i detta snabbt. Hela sektorn påverkas av nyheten om en stor affär, inte bara de företag som är direkt inblandade.

Ett område där analytiker under senare år ägnat allt mer uppmärksamhet är bolagets förmåga att redovisa avkastning på teknikinvesteringar. Plattformsuppgraderingar, produktutveckling och utbyggnad av B2B-erbjudanden (det vill säga teknik och innehåll som säljs till andra operatörer) syns sällan direkt i kvartalssiffrorna - det handlar om fleråriga investeringscykler - men marknaden börjar värdera dem mer sofistikerat.
Bolag som lyckas kommunicera en tydlig teknologisk differentiering, exempelvis via egenutvecklade spelmotorer eller proprietära dataplattformar, handlas successivt till högre multiplar än renodlade distributionsbolag utan teknologisk moat (vallgrav, det vill säga ett konkurrensförsprång som är svårt att kopiera). Det är en förändring i hur branschen värderas som blivit märkbar sedan mitten av 2010-talet och som fortsätter att påverka hur investerare sorterar bolagen.
Sverige har en ovanligt stark representation av iGaming-bolag bland noterade bolag, en arvseffekt av att svenska grundare och operatörer tidigt tog ledande positioner på den europeiska spelmarknaden. Flera av de globalt mest kända aktörerna har rötter i den svenska marknaden eller är noterade på Nasdaq Stockholm eller NGM-listan.
Det gör att svenska investerare och pensionsfonder ibland har en oavsiktligt stor exponering mot sektorn via indexfonder. Det har lett till en diskussion bland kapitalförvaltare om huruvida iGaming-bolagen ska behandlas som en separat undersektor vid portföljkonstruktion - med egna riskparametrar och allokering - snarare än att slå ihop dem med konsumentsektorn i stort. Den diskussionen återspeglas i hur analytikerhus sätter upp sin bevakning och sina resurser.
Utöver de regulatoriska nyheterna är det några specifika datapunkter som marknaden konsekvent reagerar på vid varje kvartalsrapport. Bruttomarginalen per marknad ger en fingervisning om hur hårt konkurrensen pressar intäkterna. Aktiva spelarkonton i förhållande till marknadsföringskostnad per ny kund - ofta kallat CAC (kundanskaffningskostnad, det vill säga kostnaden för att värva en ny betalande användare) - berättar om operatörens effektivitet jämfört med konkurrenterna.
Men kanske viktigast av allt: hur bolagets ledning väljer att formulera sig kring rättsliga processer och myndighetsdialog. Mjuka formuleringar, hedgade uttalanden och juridiska reservationer i resultatkommentarerna är något erfarna analytiker läser lika noga som sifforna själva. Det är där signalerna om kommande regleringsförändringar ofta gömmer sig - i det bolagsledningen väljer att säga, men framför allt i det de inte säger.

Marknaden är aldrig passiv. Den försöker konstant prissätta framtida scenarier, och för iGaming-sektorn innebär det att nuvarande aktiekurser speglar förväntningar om regulatorisk utveckling i marknader som ännu inte öppnat sig fullt ut.
Nordamerika har de senaste åren utgjort det tydligaste exemplet: staternas successiva legalisering av sportsbetting och, i viss mån, onlinecasinospel har drivit omvärderingar av europeiska operatörer med amerikansk närvaro, och omvärderingarna har skett i förväg snarare än när resultaten faktiskt materialiserats. Det mönstret - att marknaden agerar på förväntningar, inte på utfall - är centralt för att förstå varför iGaming-aktier ibland kan stiga kraftigt under perioder med svaga kortsiktiga siffror.
Den investerare som enbart läser historiska resultat riskerar att missa halva bilden. Branschens framtid prissätts i nyhetströmmen, i politiska utspel och i de kvartalsvisa ledningsdialogerna - och det är där de verkliga rörelserna föds, långt innan de syns i en årsredovisning.
För information om ansvarsfullt spelande, besök Spelinspektionen
Sponsrade artiklar
Artiklar publicerade på webbplatsen som inte är märkta redaktionellt är betalda samarbeten.