Dela artikel

En skola för alla i ordets rätta bemärkelse

På Skuru förskola och skola i Nacka utgår man från fyra grundstenar – en trygg arbetsmiljö, maximal utveckling, stimulerande lärande och reellt inflytande. Detta stäms kontinuerligt av bland eleverna för att alltid kunna förbättra och anpassa.

Det finns alltid något som kan göras bättre, det är ledningen på Skuru förskola och skola överens om. Här ska man aldrig stagnera i utvecklingen.

Som elevinflytandet till exempel, att eleverna kan ha inflytande över sin egen skolvardag. Här är det fullt möjligt att påverka hur undervisningen ska se ut, hur man ska arbeta och redovisa, men med ett innehåll som givetvis följer skollagen.

– Tidigare hade eleverna inte insikt i vad de kan vara med och bestämma och såg då annorlunda på det. Numera har de däremot en större förståelse för vad de kan vara med och påverka, säger Lena Gustavsson, som har arbetat som biträdande rektor på skolan sedan 2010.

I augusti i fjol tilldelades hon rektorsposten och var direkt på det klara med vad hon ville åstadkomma i den rollen.

– När jag kom hit som biträdande rektor analyserade jag skolans styrkor och svagheter. Jag tog fram mina gamla anteckningar från den tiden och konstaterade att de stämde ganska bra överens med vad jag ville göra i dag, säger hon.

Att förstärka den redan goda grundkultur som fanns på skolan och ta hand om det som hon beskriver som verksamhetens ”kantstötta delar” var några av målsättningarna för den nyblivna rektorn.

– Vi arbetar mycket med tänket kring barnets maximala utveckling, samt en bra värdegrund och ett socialt klimat, säger hon.

Att kontinuerligt stämma av elevernas insikt i vad som krävs för att nå de olika kunskapsmålen är ytterligare ett viktigt uppdrag för Skuru skola.

– Eleverna har diskussioner med sina ämneslärare. Om man strävar efter ett visst betyg måste man veta vad som krävs. Det handlar mycket om förmågor och vad man behöver utveckla. Man behöver till exempel en analytisk och reflektiv förmåga, säger Lena Gustavsson, som menar att dagens krav på barn och ungdomar är mer avancerade än tidigare.

I dag är ett betyg inte bara faktakunskap, utan man ska som elev kunna reflektera över det du har lärt dig och sätta in det i ett större sammanhang och dessutom verbalisera helheten.

Dialogen är ett av skolans främsta verktyg för att få eleverna delaktiga i sin egen utveckling. Det gäller att fråga sig vad man vill och hur man ska nå dit, liksom att förstå innebörden av begrepp som analys och reflektion.

Detta arbete är fullt genomförbart trots att Skuru är en stor skola med många elever. Helhetstänkandet som spänner över alla ämnen gör det möjligt. Lena Gustavsson förklarar:

– Det som är bra med dagens betygsättning och läroplan är att förmågorna ser likadana ut i alla ämnen som du ska utveckla. Sedan är det olika kunskaper inom ämnena, men du kan alltid prata om vilka förmågor som behöver stärkas för att klara av ämnena bättre.

Ännu bättre blir det förstås om föräldrarna är med på tåget. På föräldramöten informeras och utbildas föräldrarna och de förses ofta med länkar till Skolverkets sida, där en hel del filmer om betyg och bedömning finns.

– Ju tydligare vi kan vara, desto mindre missförstånd blir det. Den som drabbas när det blir missförstånd är eleven. Det är bra om man kan stötta hemma och ha lite koll på tänket, säger Lena Gustavsson. 


Skuru skola kommer att ha profiler från årskurs fyra till nio nästa läsår, i stället för årskurs sju till nio, och låta eleverna arbeta med dem över årskursgränserna.

– Det gör att eleverna lär känna varandra bättre och de får en bra övergång till högstadiet. Vi kommer att ha fler profiler, bland annat programmering, berättar Lena Gustavsson,

Hon har också sett till att satsa på de särbegåvade eleverna som riskerar att gå ut med ofullständiga betyg för att de är ostimulerade och ofta stannar hemma från skolan.

– Devisen ”en skola för alla” ska verkligen gälla alla. Det gäller här att skilja på inlärningsförmåga och kunskaper. Dessa elever sätter ofta själva en stor press på sig att de redan ska kunna allt när det egentligen handlar om att de har en mycket hög inlärningskapacitet. Att individualisera så de utmanas och får stimulans.

Satsningen har inget med elitism att göra. Det handlar snarare om att se till eleverna som individer och möta deras behov. Det är en grundläggande rättighet och gynnar dessutom fler än de särbegåvade. En skola för alla helt enkelt.

2015-11-30