Dela artikel

”Jag har alltid gillat dynamiken som uppstår i ett klassrum”

Efter 35 år som högstadielärare bytte Bo Jansson klassrummet mot ordförandeposten på Lärarnas Riksförbund. Precis som han kände första gången han stod framför en klass, att ”här kan jag göra skillnad”, känner han nu när lärarnas situation ska förbättras.

Text: Gustaf Andersson

Bo Jansson, du har en gedigen bakgrund som högstadielärare på Engelbrektskolan i Stockholm. Hur är du själv som lärare?
– Jag är en ganska krävande lärare eftersom jag själv önskade som elev att mina lärare hade haft högre krav på mig. Jag har alltid haft ganska lätt för att lära mig saker, men hade lärare som bad om ursäkt för att de gav mig fyra och inte femma, trots att jag inte ens hade öppnat boken.

Du fick alltså inte tillräckligt mycket stimulans?
– Nej precis! Därför vill jag själv kräva mycket mer. Jag har förväntningar på att alla elever kan lyckas, även de som inte ser det själva. Och jag ger inte upp utan försöker se alla. Jag har alltid tyckt att skolan måste vara en utjämnande faktor i samhället, därför har jag alltid varit positiv till betyg till exempel.

Vad har inspirerat dig att fortsätta arbeta som lärare?
– Jag har alltid gillat utmaningen med att vara högstadielärare och dynamiken som uppstår i ett klassrum.

Varför blev du lärare i första taget?
– Jag hade faktiskt inga planer på det till en början, men vikarierade på en skola och kände direkt att ”här kan jag göra skillnad”. De som föringar lärarens betydelse vet inte vad de pratar om. Men man måste kunna stå på sig och ibland till och med gå emot sin rektor, som kanske känner sig tvingad till olika beslut.

Hur kommer det sig att du blev förbundsordförande?
Jag har aldrig tappat engagemanget, trots att jag är över 60 år. Jag kan inte hålla tyst och bara stå och knyta näven i fickan. Och att jag blev ordförande gick av bara farten. 


Hur frispråkig får du vara som ordförande?
– Ganska mycket ändå. Som ordförande måste även jag utmana förbundet ibland. För något år sedan gick jag exempelvis ut med att LR även borde ha förskollärare som medlemmar. De kan i dag, trots att de har en akademisk utbildning, inte vara med i något Sacoförbund. Sådana förändringar gillar inte alla. Men jag vill att vi ska vara i fas med verkligheten.

Vad har du kunnat tillföra LR?
– En sak jag gjort är att hitta allianser som ingen annan tidigare gjort. LR har alltid varit ett stridbart förbund, men politikerna lyssnar bättre om man får med sig fler. Till exempel har jag fått med mig hela Saco i vissa frågor. LR har även inlett ett samarbete med LO för jämlik skola. Det gäller helt enkelt att skapa en enhetsfront i de viktigaste frågorna och inte bara stå själv.

Har ni samarbete med Lärarförbundet?
Ja, absolut! Vi tecknar avtal och har lärarförsäkringen tillsammans. Men den stora ideologiska skillnaden mellan oss är att Lärarförbundet organiserar alla som arbetar i skolan, medan alla hos oss är utbildade lärare och studie- och yrkesvägledare.

Vad kan du bli bättre på?
– Jag och LR kan bli bättre på att fråga oss hur vi kan vara relevanta för våra medlemmar, till exempel måste vi bli bättre på professionsfrågor. Vi kan bli bättre på flera områden utan att tappa huvudfrågorna.


Ålder: 63 år
Bostad: Lägenhet på Gärdet (nära SVT och TV4 vilket uppskattas av förbundet)
Familj: Två döttrar (26 och 24 år gamla)
Intressen: Resa och att umgås med familjen. När jag var 17 år liftade jag till Nordirland och var där i sex veckor mitt under brinnande inbördeskrig. Jag har alltid varit intresserad av politik och fotografering, jag har ett brinnande samhällsintresse och tittar ofta internationellt för den globala solidariteten.
Kuriosa: Har spelat klarinett, saxofon och haft popband där jag spelade gitarr. Jag har även varit domare i internationella it-tävlingar.

2015-10-21