– Vi finns tillgängliga för de tandvårdsrädda som verkligen behöver det. Vi önskar avstigmatisera den skam och hopplöshet som många känner kring att de inte har tagit hand om sin egen tandhälsa på grund av tandvårdsskräck.
Matts Karlström är leg. tandläkare sedan 1997 och halkade tidigt in på att behandla de med tandvårdsrädsla.
– Jag attraherar de patienter som egentligen inte vill träffa mig, ler han. Det tog sin början redan på min första anställning där det fanns en lustgasapparat som jag började använda vid mina behandlingar, då det behövdes. Jag sögs in i det här området, blev bra på det och väljer att stanna i det.
Han driver Specialkliniken för tandvård på Sveavägen i centrala Stockholm. Tidigare arbetserfarenhet kommer från Karolinska i Huddinge, narkostandvård på Huddinge sjukhus och inom käkkirurgi på Karolinska sjukhuset.
– Våra patienter hittar oss via google oftast. På kliniken finns tre tandläkare, två sköterskor, en tandhygienist och en psykolog som vi ibland samarbetar med.
Alla har samma inställning till, och förståelse, för tandvårdsrädsla. Det är viktigt för oss att patienterna förstår att vi har koll på det här, det är ingen som är dömande. Vi kan det här och skapar trygghet för dig som patient.
Matts berättar att cirka fem till tio procent av den vuxna befolkningen aldrig går till tandläkaren på grund av rädsla. Ytterligare 40 till 50 procent känner påtagligt obehag av att besöka en tandläkarklinik. Som tandvårdsrädd är man onekligen inte ensam.
– Vi börjar varje patientrelation med ett möte där vi pratar om tidigare erfarenheter och ringar in rädslan. Det kan handla om gamla smärtsamma erfarenheter, rädsla för behandlingen, att man skäms för sina tänder, känner någon form av klaustrofobi i en tandläkarstol eller är rädd för sprutor, säger Matts. Det här är en rädsla som är ganska jämt fördelad över mänskligheten; kön och ålder.
Han menar att det är viktigt att ge patienten kontroll. Via en handsignal kan du enkelt avbryta behandlingen. Ett avtal har ingåtts att behandlingen inte fortsätter om det blir för jobbigt.
– Patienten ska aldrig känna sig fast i behandlingen. Det ska inte göra ont. Så jobbar vi alltid. Det går att göra all tandvård smärtfri. Alla människor går att bedöva.
Möjligheterna finns även till full narkos, även om det vanligaste är att patienten tjugo minuter innan får lugnande och rogivande läkemedel.
– Jag ser tandläkarskräck som en relevant rädsla, den är ju förankrad i verkligheten. Jämför du det med att vara rädd för att flyga är det ju oftast ingen som råkat ut för en flygolycka medan alla som går till tandläkare har en upplevelse därifrån som är verklig.
Tänder ses delvis som lite av en social klassmarkör och även de vita Hollywoodleendena har landat i det svenska samhället.
– Prova att söka jobb idag om du saknar en framtand, säger Matts. Ju större och vitare tänder man har desto bättre. Man känner sig ensam med sina fula tänder.
En hopplöshet som Matts och hans kollegor vill hjälpa till att få bort. Många tandvårdskliniker skriver på sin hemsida att de tar emot tandvårdsrädda.
– Att klappa den som är tandvårdsrädd på axeln och säga det ska nog gå bra det här – det räcker inte så långt, säger han. Vi har både en plan A, plan B och plan C för att ta hand om våra patienter.
Specialkliniken för tandvård är ackrediterad av landstinget för att ta hand om extremt tandvårdsrädda. Jag som för det här samtalet med Matts kan inte påstå att jag direkt har tandläkarskräck, men det är något med Matts som får mig att tänka att jag gärna skulle välja just hans tandläkarstol. Det där med att känna trygghet hos tandläkaren är underskattat!
