DTN i Finspång levererar ståltråd och nät till Nordens tunga branscher

DTN Dorstener Tråd Norden AB i Finspång arbetar med ståltråd och nät av ståltråd för industriella användningar. Företaget levererar ståltråd, finmaskiga metallnät, vävd metallduk och svetsade industrinät till kunder inom massaindustrin, bygg- och isoleringssektorn, filter- och läkemedelsproduktion samt återvinning. Produkterna sträcker sig från emballagetråd för massabalar och balningstråd för återvunnet material till tekniska filter med mikroskopiska öppningar och nätmattor för isolering och nät för broar.

Delägare Henrik Lindh beskriver sortimentet som ett tekniskt spann som sträcker sig från mycket tunna trådar till kraftiga nätlösningar. En stor del av produkterna används i sammanhang med höga kvalitetskrav, exempelvis som lyftverktyg eller i känsliga industriella processer.

Vi möter Henrik i ett industriområde i Finspång. Företagets historia börjar långt före hans egen tid i ledningen. Hans far grundade DTN 1995 tillsammans med två bröder från Dorsten, som hade tagit över sin fars trådverksamhet och sökte en partner utanför Tyskland. De vände sig till honom eftersom han redan arbetade i branschen. Ägarstrukturen är oförändrad än i dag: bröderna äger den ena halvan av bolaget och Henrik den andra.

Ståltråd och industrinät som global grundprodukt
Basen i all verksamhet är ståltråd och därefter nät av ståltråd, både vävda och svetsade. Henrik konstaterar att detta är grundprodukten i hela koncernens globala tillverkning och förklarar: “Ståltråden är grunden i hela vår tillverkning.”

Han minns hur DTN förr levererade runt tusen ton av de små häfttrådsklamrar som användes för att bunta ihop dagstidningar i Sverige. Den marknaden har nästan försvunnit, berättar han, eftersom allt fler läser digitalt och upplagorna blivit för små för att tryck ska löna sig.

Tråden som lyfter massabalar i massaindustrin
I dag är massaindustrin det största segmentet för DTN. Henrik beskriver hur massan torkas, buntas till 500-kilosbalar och slås samman med emballagetråd. Åtta sådana balar binds ofta ihop igen, också med ståltråd. Han förklarar att kraven är höga och sammanfattar det med orden: “Det ställs höga krav på tråden eftersom den är klassad som ett lyftverktyg.”

Det är just denna balningstråd DTN säljer mest av.

Tunna metallnät och teknisk metallduk för nischade marknader
Henrik skrattar lite när han pekar på hur närvarande tråd faktiskt är. Hos tandläkaren finns en förkopplad metalltråd i sugslangen för att den ska kunna formas. Han nickar mot en liten uggla på bordet och tillägger att även där finns tråd.

DTN arbetar inte med armeringsnät och andra masssegment med låg stålkvalitet. I stället har de valt nischade marknader med tunntråd, finmaskiga nät och teknisk metallduk. “Vi har valt att specialisera oss på tunna trådar och mer nischade marknader,” förklarar han, och lyfter fram att vissa nät har öppningar på bara några hundradelar av en millimeter. De används bland annat som medicinska filter och i läkemedelsproduktion.

Samtidigt har efterfrågan på nät rasat när byggsidan stått nästan still, något som slagit direkt mot DTN och märks tydligt i försäljningen.

Kvalitetskrav på ståltråd och nät som styr DTN:s framtid
Just nu är det få som vågar bygga nytt, menar Henrik. Den globala osäkerheten slår mot leveranskedjorna för både ståltråd och metallkomponenter, särskilt eftersom han köper produkter från både USA och Kina. “Man vet inte vad man får betala när leveransen väl kommer,” konstaterar han.

Skillnader i miljöavgifter pressar också priserna. Europeiska stålbolag betalar runt 100 euro per ton, medan länder som Turkiet och Kina slipper den kostnaden. Det märks snabbt när ett ton stål kostar runt 500 euro.

Trots ett tufft år har ekonomin gått ihop. Henrik har minskat kostnaderna och stängt ett kontor, och han tycker att det börjat lätta något. Behovet av bostäder finns kvar och byggandet kan inte stå still hur länge som helst. När han summerar återkommer han till det som bär företaget: kvaliteten.