– Vi vill att familjen har en aktiv roll i elevens livsstilsförändring, säger Hans Johansson, grundare av HVB Fristad – ett av Sveriges ledande behandlingshem för individanpassad behandling av tonårspojkar med beteendeproblem.
Han är även grundare till Rätt Spår i Uppsala som erbjuder webbaserad journalföring och behandlingsstöd inom främst verksamhetsområdena vård, omsorg och behandling.
På HVB Fristad fokuserar man i ett första skede på att försöka förstå hur de destruktiva mönstren uppstått.
– Vi har alla olika strategier för att må bättre. Dels konstruktiva, som att träna, läsa en bok eller prata med någon. Dels destruktiva, som att ta till droger eller bli våldsam. Även destruktiva beteenden fyller en funktion, det är viktigt att förstå det, förklarar Hans.
När eleverna först kommer till behandlingshemmet HVB Fristad befinner de sig i vad man kallar för fas ett. Det handlar om att skapa struktur i vardagen, med tydliga förhållningsregler där sociala beteenden förstärks via blockteckenekonomi, närvarande personal och hög aktivitetsnivå.
Därefter följer fas två, där friheten utökas gradvis i takt med att eleven tar ansvar för sin livsstilsförändring. Eleven kan nu påverka schemat och ta sig till och från aktiviteter själv. Avslutningsvis kommer fas tre, där målet är en självständig individ som är kapabel att ta ansvar och fungera i vardagen på ett sunt sätt. I den planerar eleven veckorna helt själv och har tillgång till internet och mobiltelefon. Det är en förberedande fas innan eleven flyttar hem, till familjehem eller till eget boende.
Behandlingshemmet arbetar med flera metoder för att uppnå denna utveckling. En av dem är ART(Aggression Replacement Training), en metod som består av tre delar – sociala färdighetsträning, impulskontrollsträning samt moraliskt resonerande. Den förstnämnda handlar om att ge eleverna kunskap, förklarar Hans.
– Många saknar basal kunskap i hur man beter sig, de oskrivna sociala regler som finns.
Impulskontroll handlar om att lära sig att hantera impulser, och moral om att fundera och ta ställning till olika dilemman. Alla delar sker i grupp, alltid med rollspel. Just praktiken är viktig, menar Hans.
– Det är som att köra bil. Du måste träna på färdigheterna, så att du minns dem och har dem fast förankrade i både kropp och i huvud. Sedan måste du ha kontroll på impulserna och hålla reda på din moraliska kompass för att bli en god medtrafikant.
Två andra komponenter är Social Perceptionsträning (SPT) och Familje-ART. I SPT tränar eleverna på att läsa av signaler från omgivningen på annat sätt än att läsa in fientliga intentioner. I Familje-ART involveras elevernas familjer tillsammans med sönerna. Att förhålla sig till skrivna och oskrivna regler i en familj samt att ha en bra kommunikation inom familjen är skyddsfaktorer när eleverna flyttar hem.
Många av eleverna saknar inblick i samhället, i allt från politik till kulturutbud. HVB Fristad gör därför återkommande besök inom dessa arenor, till exempel på olika museum.
Hans har arbetat med ungdomar i 23 år och beskriver karriären som en utvecklingsresa, både på ett personligt och ett professionellt plan:
– Jag tagit med mig många lärdomar härifrån till mitt eget liv. För bolagets del är mitt mål att hela tiden optimera vårt arbetssätt. Vi ska vara effektiva, men självklart inte på bekostnad av de människor vi arbetar med, sammanfattar han.
Resan fortsätter nu mot nya mål. Inom Rätt Spårgruppen(som äger Rätt Spår, HVB Fristad, Novaskill och Familjehem Fristad) ingår även Rättspårgruppen Utbildningsbolag, där man genomfört och planerar flera utbildningar för både personal, ungdomar och familjer framöver.
