Nordiska folkhögskolan har en lång tradition med start 1947. Tanken var då att öppna upp gränserna mellan de nordiska länderna, som var stängda under andra världskriget. Skolan har fortfarande en starkt nordisk profil då både lärare och elever kommer från hela Norden. Internatet på skolan är även det en del av traditionen.
Elever som söker till skolan kan ansöka om att få bo i något av de familjehus där mellan sex och åtta elever delar boende. Elever som bor i närområdet pendlar oftast till skolan då det finns bra kommunikationer. På internatet har alla varsitt rum samt delar på dusch, toalett och ett litet pentry där man kan tillaga mindre måltider. De större måltiderna serveras i en matsal. Internatets främsta fördel är att det gör det möjligt för skolan att ta emot elever från hela Norden.
– Internatet är en väsentlig del som definierar skolformen. Den bidrar till att man tillsammans kan fördjupa sig i det man brinner för, säger Karin Langeland som är rektor på skolan.
Skolan har ett antal kulturlinjer där man kan studera olika estetiska ämnen som musik, film, text, bild, teater och foto. Gemensamt för alla estetiska ämnen är att det är berättandet som står i centrum. Inuk Jørgensen, med grönländsk bakgrund, är lärare på filmlinjen. Han lägger lika mycket fokus på berättelsen som de olika tekniska aspekterna i filmskapandet.
– Jag pratar mindre om hur en kamera fungerar och mer om varför man ska använda kameran på ett speciellt sätt, beroende på vad som filmas, säger Inuk.
Kulturlinjerna kan man läsa under olika lång tid, från en termin till ett år, Teaterskolan och Visskolan har även en årskurs 2 för de som vill fördjupa sig. Vissa deltagare väljer att läsa flera kulturkurser i följd på skolan. De senaste åren har skolan fått två nya tillskott av estetiska linjer, Visuellt berättande och Filmskolan. Dessutom har Nordiskas fotokurs utökats till att bli en ettårig utbildning. Det är viktigt att kurser, innehåll samt inriktning är angeläget och intressant för, och i, vår samtid.
På de allmänna linjerna kan man studera på grund- eller gymnasienivå för att komplettera sina behörigheter i olika ämnen. Här jobbar skolan i mindre grupper, så att varje elev kan få den individuella uppmärksamhet de behöver. Det finns inga prov eller tester på skolan, istället får eleverna läsa ämnena i en takt de själva väljer, med uppmuntran från sina lärare.
Efter avslutade studier på folkhögskolan får eleverna ett omdöme som kan användas till att söka till vidare studier. Det finns tre olika huvudlinjer: terminskurser för de som enbart behöver läsa upp några ämnen, Språkstart för nyanlända som behöver lära sig svenska och slutligen Startlinjen för de som behöver börja om med sina gymnasiestudier. Carin Tingvall, som är samordnare för de allmänna linjerna tror att undervisningsformen på skolan passar personer som har dåliga erfarenheter från sin tidigare skolgång, som tappat lusten att lära. Mycket av lärarnas arbete går ut på att motivera eleverna att vilja lära sig.
– Man säger inte ”jag är läraren, du är eleven”, utan möts i samtal där allas olika erfarenheter är viktiga, säger Carin om hur lärarna arbetar på skolan.
Den nordiska identiteten fortsätter vara central för Nordiska folkhögskolan. Skolan definieras som en nordisk mötesplats, inte bara genom sina elever utan även genom sitt konferens-centrum som många gånger väljs som mötesplats på grund av sin nordiska profil. Alla linjer erbjuder dessutom sina elever att ta sina studier ur skolan och ut i Norden. Visskolan åker exempelvis på turné medan journalist- och fotostudenterna åker iväg på resor som berör deras ämnen. Även de allmänna linjerna tar med sina elever ut i Norden.
– Det finns två kriterier för resorna. Alla måste ha möjlighet att följa med och resmålet måste vara inom Norden, säger Karin Langeland.