Våra elever ska känna att de bor i Sverige

Ronnaskolan i Södertälje är en F-9-skola med 700 elever och 83 pedagoger. 

– Vi får många spontanansökningar från lärare som vill jobba på Ronnaskolan. Jag tänker att det beror på att vi arbetar i tvålärarskap, med två lärare i klassrummet. Vi har en mångkulturell skola med cirka 30 olika språk och arbetar väldigt tydligt med språkutveckling både avseende modersmål och det svenska språket. Givetvis lockar engagerade och duktiga lärare till sig likasinnade. 

Henrik Ljungqvist är rektor på Ronnaskolan. En före detta yrkesofficer samt arkeolog som tog ett lärarvikariat under ett antal år för att sedan kunna bli rektor. 

– Jag blev headhuntad till jobbet på Ronnaskolan. Jag jobbade tidigare i Strängnäs och hade tänkt satsa på mitt företag inom ledarskap, men det här rektorsjobbet ville jag ha. Det här är en skola med elever från en delvis socialt utsatt miljö. Vi har många nyanlända elever på skolan och det ger en oerhörd variation vad gäller bakgrunder. Jag har alltid jobbat med utsatta människor. Jag tycker att det är viktigt att vi i Sverige med vår levnadsstandard visar att vi vill göra gott för andra människor. Jag vill vara här på Ronnaskolan, så nu ligger mitt ledarskapsföretag vilande, ler Henrik. 

Henrik började på skolan för fyra år sedan och han berättar hur han då drog igång en process där mycket av fokus ligger på språket. All undervisning sker på svenska men i skolan finns pedagoger som talar även engelska, arabiska och polska. Många av eleverna har väldigt bra utbildning från sina hemländer och har ett akademiskt språk på sitt modersmål vilket inte framkommer om de tvingas kommunicera den kunskapen på ett språk de fortfarande håller på att lära sig att behärska. 

– På det här viset överför vi deras kunskap från modersmålet till svenskan, sakta men säkert. 

Det här har fått väldigt bra utfall vad gäller både språk- och kunskapsutveckling hos våra elever. 

I klassrummen ska hälften av den totala tiden ägas av eleverna, menar Henrik. Skolans pedagoger arbetar intensivt med att eleverna ska diskutera samt analysera själva och i grupp. Kunskap utvecklas genom att eleverna i diskussion kan visa att de har tagit till sig kunskapen, kan diskutera i grupp på ett strukturerat sätt och utveckla sina tankar. Först då kan pedagogerna utvärdera och utveckla elevernas kunskap.

– Våra elever idag behöver så mycket mer än faktakunskap. Faktakunskap finns bara ett knapptryck iväg, på internet. De behöver kunna samla in den kunskap som finns, vara källkritiska samt bearbeta kunskapen. 

Den här pedagogiken slog igenom på skolan stort år 2017 och resulterade i en rejäl höjning av betygssnittet. Det bästa resultatet skolan gjort sedan 2001. 

– De som nu går i nian ligger på fjärde plats i Södertälje vad gäller betygssnitt, säger Henrik. Det är en enorm utveckling som skett på skolan. 

Ronnaskolan jobbar med digitalisering. Upp till årskurs 3 delar tre eleverna på en iPad under skoltiden. Från årskurs sex har varje elev en individuell dator. All undervisning sker digitalt från årskurs sex. 

– Planering, inlämning, digital feedback och så vidare. Det är ett mer sömlöst arbetssätt att arbeta digitalt och ger eleverna bättre förutsättningar, plus att våra pedagoger kan styra sin arbetstid bättre. 

Elevhälsan är ovanligt stor på Ronnaskolan. Här finns två skolsköterskor, en kurator, två specialpedagoger samt tre elevcoacher som förstärks av skolans ledningsgrupp. En Elevhälsa som arbetar väldigt mycket förebyggande. 

– Vi har också trivselledare på skolan. Elever som utbildas bland annat i skolgårdslekar och klassrumslekar. Dessa barn går i klass tre till nio. Det är fem trivselledare i varje klass. De har västar på sig så att de syns och får uppdrag enligt ett specifikt schema. Det är otroligt duktiga och engagerade elever som är trivselledare. De har verkligen förstått uppdraget, att alla ska inkluderas och att det ska vara tydliga regler. Det finns även äldre elever som i sin tur vid behov stöttar trivselledarna. Alla slagsmål på rasterna är numera bort och det är en härlig kommunikation mellan eleverna. 

Vad gäller läxor är skolans inställning att: ”Alla elever måste få möjlighet att bli klara med de uppgifter de har fått”. Från årskurs sju och uppåt erbjuds läxhjälp på kvällarna. Det är Röda Korset och stiftelsen Läxhjälpen som hjälper med detta. Cirka 45 elever stannar sex timmar extra i veckan på kvällstid och ges studiestöd. 

Värdegrunden på Ronnaskolan är att alla människor ska behandlas som individer och med respekt. Alla ska få möjlighet att utveckla sin fulla potential och känna trygghet på skolan. 

 – Vi ska se varandra, säger Henrik. Respektera varandra. Utan relationer kommer du ingen vart. Många av våra elever har traumatiska händelser med sig i bagaget. Goda relationer med eleverna är nummer ett. Språk, oavsett svenska eller modersmål, nummer två. Tvålärarskapet nummer tre. Det är våra framgångsfaktorer. Min vision är att eleverna här ska känna att de bor i Sverige. De ska känna att de har exakt samma möjligheter som alla andra att lyckas bra i Sverige!